Referat från Famnas seminarier under 2010 års Almedalsvecka

1. Ledarskapsseminariet (se nedan)
2. Kvalitetsseminariet, klicka här
3. Företagarseminariet, klicka här

1. Det behövs samling kring vårdens ledarutveckling

Behövs det en Vårdens Ledarskapsakademi? Famna har under året samlat 200 chefer inom idéburen vård och omsorg till en ledarskapsutbildning med fokus på affärsmässighet, avtalsfrågor, arbetsgivar- och personalfrågor. Kerstin Eriksson är näringspolitiskt ansvarig på Famna och hon ser ett stort behov av utbildning i de ”hårdare” frågorna – och det är inte minst en tillväxtfråga:
– Om vi inte har ledare som klarar av att driva verksamheten i nya förutsättningar med konkurrensutsättning finns det inte heller förutsättningar för tillväxt.

Famnas frukostseminarium i Visby under politikerveckan om framtidens ledarskapsbehov inom vård och social omsorg var mycket välbesökt. Många var intresserade av vad Lisbeth Löpare Johansson, vice förbundsordförande i Vårdförbundet, Heidi Stensmyren, andre vice ordförande i Läkarförbundet, Christin Johansson, förbundsordförande i Akademikerförbundet SSR, Lars-Erik Holm, generaldirektör för Socialstyrelsen samt Kerstin Eriksson, näringspolitiskt ansvarig Famna, hade att säga.
Lisbeth Löpare Johansson började med att konstatera att vård och social omsorg genererar ledare som ofta slutar efter ett tag, av olika skäl. Och att ledarskapsutvecklingen överlämnats till varje enskild individ:
– Jag tycker att det är förvånande att vi inte har samlat oss. Det är bra om diskussionen kommer bort från vilken profession som är bäst på att leda.
Ledarskapet måste vara värdebaserat, menade hon, och då måste man fokusera på dem man är till för.
– Det är ett komplext ledarskap att vara chef inom vård och social omsorg. Att leda så många självständiga auktoriteter och att också se patienterna som auktoriteter.

Ett omöjligt uppdrag
– Ledarskap är viktigt, centralt – och vem är inte för bra ledning? undrade Heidi Stensmyren. Vi måste få fram ett tänk där vi pratar med samma termer. Vi har 21 landsting, och var och en hittar på egna ledarutbildningar.
– Jag har sett många besjälade chefer som ser en möjlighet att göra skillnad för medborgarnas liv. Många chefer beskriver samtidigt ett omöjligt uppdrag. Förutsättningarna för ledare skulle kunna vara bättre, menade Christin Johansson, och ställde en rad frågor:
Vad krävs för ett bra ledarskap? Hur ser rågången mellan chef och politisk ledning ut? Finns det tillgång till kompetenta HR-resurser? Har jag de förutsättningar som krävs för att kunna göra ett bra jobb?
Vården och omsorgen står inför stora utmaningar, konstaterade Lars-Erik Holm.  Inte minst genom att Socialstyrelsen vill att den ska bli mer kunskapsstyrd och brukarorienterad.
– Varför mår så många som jobbar i vården så dåligt, trots att de har världens viktigaste uppdrag? Jo, jag tror att det beror på brister i ledarskapet. Vi måste på ett helt annat sätt fundera på hur vi ska utforma det ledarskap som vården och omsorgen behöver.

Vårdnära ledarskap
– Kerstin Eriksson, ni på Famna har ju svaret på det, konstaterade dagens moderator Mattias Lundberg.
– Det är en tillväxtfråga, svarade Kerstin Eriksson. Om vi inte har ledare som klarar av att driva verksamheten i de nya förutsättningarna med konkurrensutsättning finns det inte heller förutsättningar för tillväxt.
Inom non-profitvården är kompetensen kring frågor som värdegrund och andra ”mjuka” frågor mycket hög.
– Men vi ser ett behov av kompetensutveckling när det gäller personalledning, affärsmässighet, avtalsfrågor, sa Kerstin Eriksson.
Med hjälp av pengar från EFS-rådet har Famna startat en utbildning där 200 chefer inom vård och social omsorg fokuserar på dessa ”hårdare” frågor. Det första året är avklarat.
– Jag tror att många frågor är väldigt lika inom all vård och omsorg, sa Kerstin Eriksson, till exempel hur det är att vara chef. Ledarskapet i vården är vårdnära, man arbetar dessutom mot både politiker och tjänstemän. Det är viktigt att värna känslan av sammanhanget. Man måste tänka mer i processer.

Slutet av karriären
Heidi Stensmyren konstaterade att 80 procent av ledarna i Läkarförbundet är över 50 år. Chef är något man blir i slutet av sin karriär. Man ser inte heller karriärvägarna, utan stannar inom sin vårdenhet.
– Man måste kunna se ledarskapet ur ett annat perspektiv, menade Christin Johansson, som någonting man kan gå in och ut ur, utan att det blir så prestigeladdat.
Hon menade också att det inte bara handlar om utbildning, utan också om vilka förutsättningar chefen får för sitt uppdrag. Är det ett uppdrag där resurser och ambitioner stämmer överens?
Lars-Erik Holm höll med om att ledarskapet inte ska vara en slutposition och menade att vård och omsorg i mångt och mycket bygger ledarskapet utifrån professionen.
– Men man måste ha en bas och kunskap utifrån professionen, hävdade Lisbeth Löpare Johansson. Ett problem är att ledaren uppslukas av administration och personalfrågor. När man istället borde fundera på ”hur kan jag som ledare stimulera ständiga förbättringar i verksamheten”?

Strukturerna har betonats
– En skillnad mellan idéburen vård och annan är att vi ofta har väldigt små enheter, sa Kerstin Eriksson. I det nätverk vår utbildning medfört har strukturerna betonats: ansvar och befogenheter måste redas ut. Ofta har en chef inom non-profit gått från att vara arbetskamrat till att vara arbetsledare, vilket inte är så lätt.
Christin Johansson betonade också vikten av att samla ihop och se sin roll och sitt sammanhang i strukturer.
– Särskilt för första linjens chefer. Att kunna se helheten och göra kopplingen.
– Vården är värdebaserad och vi vill ha värdebaserat ledarskap – men hur ser då värdegrunden ut? Ledarskapet behöver instrument för att utvärdera resultat, menade Lisbeth Löpare Johansson.
Vården måste bli bättre på att berätta för sina medarbetare vad uppdraget är. Man sätter inte mål för verksamheten, menade Lars-Erik Holm:
– Målet kan inte vara att hålla budgeten. Man måste ha tydligt uppdrag och tydliga mål. Hur ska hjärtsjuka vårdas? Diabetiker?
– Men man ska inte tro att allt löser sig om vi får in chefer från näringslivet, betonade Kerstin Eriksson.
Särskilt inte för organisationer som har en annan värdegrund, en väl definierad värdegrund.
– Vi står inför omställningsproblem. Det är viktigt att tillföra kompetens till de redan duktiga chefer vi har. I våra organisationer handlar det om att tillföra kunskap om affärsmässighet, HR och personalfrågor etc.

Enormt behov
– Redan på grundnivå i utbildningen bör det finnas avsnitt om vårdens ledarskap, menade Lars-Erik Holm.
Hur gör vi då, nu när ni alla verkar eniga om att det behövs ledarskapsutbildningar inom vård och omsorg? Moderatorn Mattias Lundberg ställde frågan till Lars-Erik Holm:
– Vi skapar Vårdens Ledarskapsakademi: med SKL, staten och de fackliga organisationerna, svarade Lars-Erik Holm.
– Så gjorde man i Danmark, berättade Heidi Stensmyren. Där inrättade man någonting liknande. Det är bra att göra det på nationell nivå.
Christin Johansson beskrev den utbildning som tidigare fanns, som syftade till att bli social omsorgschef.
– Men det kanske inte är det mest lämpliga att bli chef för ett äldreboende när man är 21 år och nyutexaminerad.
– Det behövs en nationell samling kring frågan, tyckte Lisbeth Löpare Johansson. Kanske ska en utbildning vara nationell, kanske regional.
– Vi behöver fundera över en Ledarskapsakademi, ansåg Kerstin Eriksson. När vi har börjat jobba med frågan inom non-profit-vården har vi sett ett enormt behov.

Känsla av sammanhang
Thomas Schneider, kvalitetsansvarig på Famna, kommenterade panelen och menade att två begrepp utkristalliserades under samtalet: Känslan av sammanhang och ledningssystem.
– Vi har ledningssystem som inte hänger ihop med ”golvet”, och då saknar man känslan av sammanhang.
– Socialstyrelsen har tillsynat vårdens ledningssystem, och det finns inget landsting som har ledningssystem som i praktiken fungerar, konstaterade Lars-Erik Holm.
Lisbeth Johansson menade att man bör börja tänka horisontellt istället för vertikalt. Eftersom många, inte minst de äldre, ofta berörs av både landstingets och kommunens vårdinsatser.
– Det finns så mycket kunskaper i vården. Vi är alldeles för dåliga på att samla in den kunskapen, menade Christin Johansson. Och är det några grupper som behöver en känsla av sammanhang är det våra brukare. Det är så många områden som är så viktiga! De grupperna som inte har de starkaste rösterna måste vi lyssna på.
– Det är jätteintressant att diskutera de här frågorna på det här sättet, avslutade Kerstin Eriksson. Och inom non profitvården har vi nu 200 chefer som kommer hem till 22 organisationer, fulla med idéer och tankar - och med krav på strukturer
!
Helena Sundqvist Laurin

I seminariet deltog fr.h. Mattias Lundberg, moderator, Kerstin Eriksson, Famna, Lars-Erik Holm,
Socialstyrelsen, Christin Johansson, Akademikerförbundet SSR, Heidi Stensmyren, Läkarförbundet
och Lisbeth Löpare Johansson (med ryggen emot), Vårdförbundet.