”Perspektiven blir smärtsamt tydliga när några känner oro över att inte kunna sätta på golvvärmen i badrummet eller behöva avboka städhjälpen, medan andra inte har råd att köpa mat eller vinterjackor till sina barn.” skriver Lotta Säfström, talesperson inom fattigdom hos Sveriges stadsmissioner i en debattartikel i DN 16/10–22.
Foto: Erik Abel
Detta skedde i samband med att Sveriges stadsmissioner tillsammans med Magnus Karlsson – professor vid Marie Cederschiöld högskola – släppte 2022 års fattigdomsrapport. I och med publiceringen hölls ett webbinarium där representanter från organisationen visade på hur allt fler befinner sig i s.k. matfattigdom där de inte kan täcka de mest basala utgifterna som mat och hyra.
Forskningen visar på att Sverige alltmer rör sig mot en ’välgörenhetsekonomi’ där till exempel matutdelning fått en betydande roll i samhället, och Sveriges stadsmissioner själva visar att nära 70 procent av allt de gör relaterar till mat. Flera av deras filialer har rapporterat nära dubbelt så stort engagemang i deras matinsatser och de möter dagligen vuxna som struntar i att äta själva för att deras barn ska bli mätta, samt behöver prioritera mellan grundläggande behov.
De akuta problemen har absolut att göra med pandemin samt rådande akuta inflation, och för att få bukt på detta ställer Sveriges stadsmissioner bland annat följande krav till den nya regeringen:
- Miniminivån i Sveriges välfärdssystem ska täcka basala levnadskostnader även vid inflation
- Att en nationell fattigdomsstrategi, samt kartläggning över svensk fattigdom, ska tas fram i nära samarbete med civilsamhället
- Tydligt besked från regeringen vilken typ av välfärdsstat Sverige ska ha: Vad erbjuds? Och vem ska ha rätt till stöd?
Senast uppdaterad 2022-10-27
Fler nyheter från Famna