Så kom den då äntligen!
Utredningen vi sett fram emot – Idéburen välfärd (SOU 2019:56) – som föreslår en tydlig definition av vilka som är idéburna aktörer, som förtydligar LOV och IOP och som föreslår förändringar i LOU.
Så här i jultider ska man vara snäll och jag vill därför inleda decemberbloggen med att tacka förra civilministern Ardalan Shekarabi som tillsatte utredningen våren 2018. Det i sig var ett viktigt utvecklingssteg efter den polariserande debatten om vinster i välfärden. Ett tidigare ganska inskränkt fokus i debatten där välfärden beskrevs som en motsättning mellan offentlig sektor och privata företag kan nu ersättas med höjda blickar mot sektorn som kombinerar valfrihet, innovationer och ett individperspektiv – den idéburna sektorn.
Jag vill också tacka utredaren Samuel Engblom och hans båda medarbetare Anna Hagstad och Helena Henriksson som gjort ett mycket gediget arbete. Från Famnas sida kan vi vittna om ett lyhört arbetssätt och en konstruktiv dialog i referensgruppen. För detta förtjänar ni både beröm och tack!
Vad föreslår man då och vad tycker Famna om det?
Utredningen föreslår bland annat att upphandlande myndigheter ska ges möjlighet att reservera rätten att delta i en upphandling av välfärdstjänster (till exempel hälsovård, socialtjänst, äldreomsorg och vissa utbildningstjänster) till idéburna aktörer ovanför tröskelvärdet 750 000 euro. Det är bra. Utredningen skriver i sammanhanget också att de idéburna aktörerna är en viktig resurs i samhället, vilket motiverar förslagen som säkerställer att idéburna aktörer kan vara med och utföra en större andel av välfärdstjänsterna.
Utredningen föreslår också att Sverige bör ta tillvara det EU-rättsliga utrymme som finns att tillämpa direktupphandlingar av välfärdstjänster upp till tröskelvärdet om 750 000 euro. I denna del utgår utredningen från det förslag som lämnades av Förenklingsutredningen SOU 2018:44 (där Famnas styrelseledamot Amir Daneshpip deltog som expert) redan sommaren 2018. Förslaget minskar den administrativa bördan för offentliga aktörer och det blir, om det införs, enklare att samverka med idéburna aktörer.
Vidare slår Samuel Engbloms utredning fast att det är rättsligt möjligt att reservera ett valfrihetssystem för idéburna aktörer. För att detta ska vara möjligt föreslår utredningen justeringar i lagen om valfrihetssystem: bland annat handlar det om att det tydligt ska framgå att det är möjligt att reservera rätten att ansöka om att få delta i ett LOV-system för idéburna aktörer. Förhoppningsvis kommer möjligheten att reservera LOV-system för idéburna innebära att kommuner som ännu inte infört LOV-system faktiskt överväger att göra det.
Tack för julklappen så långt!
Utredningen har också tagit fram en vägledning om IOP, det vill säga Idéburet Offentligt Partnerskap. Vägledningen leder förhoppningsvis till bättre förutsättningar för samverkan mellan idéburna och offentliga aktörer. I några avseenden tycker vi att utredningen borde ha gått längre och djupare och bland annat ytterligare klarlagt betydelsen av begreppet ”icke-ekonomiska tjänster av allmänt intresse” inom området offentlig upphandling. Där nöjer sig utredningen dock med att konstatera att det är oklart vilka generella slutsatser som kan dras från praxis på området för konkurrens- och statsstöd. Rättsläget kommer fortfarande i viss mån att förbli osäkert.
Vi uppskattar att utredningen tagit fram ett antal kriterier som ska vara vägledande vid ingående av IOP. Vi möter ju ofta skepsis och okunnighet på området och förhoppningsvis kommer den vägledning som också tagits fram som pendang till utredningen undanröja en del verkliga och inbillade hinder.
Även fortsättningsvis kommer den offentliga aktören själv behöva tillse att en potentiell IOP inte strider mot såväl upphandlingsreglerna som kommunalrätten och EU-rätten. Dessa bedömningar är svåra att göra och vilket innebär att det även fortsättningsvis kommer råda osäkerhet kring lagligheten vid IOP.
Famna hade föredragit en särskild ramlag där de rättsliga förutsättningarna kring IOP hade klargjorts en gång för alla. Men man kan inte få allt som står på önskelistan i julklapp. Och likt barnet som fyller år strax efter jul ser vi en möjlighet att komma igen med våra krav i vårt remissvar under 2020.
Till dess önskar vi utredarna, politikerna och alla upphandlingsbyråkrater en riktigt god jul!
Senast uppdaterad 2020-01-29
Fler nyheter från Famna