Sommaren började med regeringskris och slutade med statsministeravgång. Ingen kan klaga på att den inrikespolitiska agendan skulle vara långtråkig. För en intresseorganisation som Famna innebär turbulensen både möjligheter och problem. Till exempel är det ju inte någon poäng att söka överlämna Nystarapporten till en avgående statsminister. Det får vänta. Men förändringar är också nya möjligheter.
I ett rörligare och rörigare politiskt landskap där det inte är givet att regeringen får igenom sin politik och där nya konstellationer – ibland otippade – bildas för olika frågor i Riksdagen, kan öppningar för våra frågor infinna sig fortare än vi anat. Det måste vi stå på tå för att kunna utnyttja.
Mest av allt hoppas vi att förslagen i utredningen Idéburen välfärd (SOU 2019:56) blir proposition och läggs på Riksdagens bord så snart som möjligt. Vårt lobbyarbete måste inriktas på det nu: att försöka knuffa regeringen och framför allt statsrådet Lena Micko, framåt i den delen. Vad är problemet? Varför kommer det inga besked? Var finns motståndet? Hittills uppenbarligen internt i Regeringskansliet, eftersom ingen proposition i frågan synts till. Riksdagspartierna har vi fört samtal med och de dialogerna återupptar vi nu i höst. Blir det en bra proposition kan regeringen räkna med oss som positiv påverkanskraft för att Riksdagen ska säga ja.
Ett annat nyckeldokument är förstås budgetpropositionen med förslag inom alla utgiftsområden för 2022 och framåt. Tredje veckan i september får vi veta hur regeringen gör med corona-stöden, åtgärder för att lösa vårdskulden och omsorgsskulden, liksom en rad andra frågor inom välfärdspolitiken som är avgörande för vägen ut ur pandemin.
Några av oss ska också träffa ledningen för Arbetsförmedlingen och diskutera hur de arbetsintegrerande sociala företagen kan bistå mer i kampen mot långtidsarbetslöshet och utanförskap. Det finns en risk att man tappar bort dem som står långt från arbetsmarknaden, till och med nu när den svenska ekonomin tycks ha vänt uppåt med kraft efter pandemin.
För egen del hoppas jag därutöver få ut något helt annat av hösten: mer fysiska möten med och hos våra medlemmar. Jag har saknat direktkontakten med de idéburna verksamheterna. Att se och höra med egna ögon och öron hur det går. Där är distansmöten inte något vettigt substitut. Så jag håller tummarna för att viruset trängs tillbaka och att både jag och andra från Famna kan göra besök och lära oss mer om hur medlemmarna nu har det. En spännande höst väntar!
Senast uppdaterad 2021-09-29
Fler nyheter från Famna