Regeringen har markerat genom civilminister Ardalan Shekarabi att NPM ska ses över. Men vad är egentligen NPM?
New Public Management är egentligen flera olika slags styrmodeller inom välfärden.
En kortfattad beskrivning av NPM finns t.ex. på hemsidan för Stockholms universitets företagsekonomiska institution:
”NPM kan sägas innehålla ett kluster av idéer som är lånade från näringslivet och de privata företagens metoder att styra sina organisationer. NPM-rörelsen har sitt ursprung i en kritik mot det ’traditionella’ sättet att utöva styrning och förvaltning inom offentliga organisationer. /…/ Metoder som förespråkas … är bl a konkurrensutsättning, privatisering, målstyrning och decentralisering.
Sålunda har olika, ideologiskt omstridda, management-idéer börjat införas i den offentliga sektorn: Målstyrning, beställar/utförar-modell, resultatstyrning och resultatenheter är organisatoriska lösningar som har fått ett rejält genomslag i offentlig sektor…
NPM som koncept har emellertid fått utstå mycket kritik från både forskare och praktiker under senare år. En relevant fråga som ställts i denna debatt är NPM:s relevans som modell för styrning i offentlig förvaltning. …
Ett behov av nyare och modernare modeller för styrning inom offentliga organisationer har således uppmärksammats.”
Från början sades tanken med NPM vara ” ’bättre effektivitet’, ’mer värde för (skatte)pengarna’ och ’bättre styrning och uppföljning’”, skriver Stockholms universitet, länk finns här.
Kristina Mårtensson på Kommunal skriver i sin debattartikel:
”… man har trätt på alla verksamheter samma system. Det är som om hela befolkningen skulle gå runt i samma storlek på kostymen. Kanske passar den några, men för de allra flesta är den för stor eller för liten, eller också har den helt enkelt fel modell.”
Mårtensson menar att detta har lett till ”underbemanning, fler tidsbegränsade anställda och deltidsanställda och fler som saknar yrkesutbildning för arbetet.”
”Kostymen med märket NPM – New Public Management – verkar inte passa någon verksamhet i välfärden särskilt bra. Däremot sitter den olika dåligt beroende på vad det är för verksamhet man håller på med. Allra sämst verkar passformen vara i omsorgen, där kostymen både är för trång och illa anpassad efter behoven som ser olika ut från dag till dag.”
”Vad är det som gör att man lyckats kränga på nästan hela välfärden denna illasittande kostym? Det som vi sett oavsett verksamhet är ju att personalen inte tillåts tänka själva utan såväl undersköterskan, sjuksköterskan som läkaren ska sköta sitt jobb utifrån en checklista eller ett minutlagt schema oavsett vem de möter just i dag.”
”Många anställda har sökt sig till välfärden för att de tycker om människor. Men i dag har förutsättningarna för ett lyckat möte urholkats och jag tror att detta också är källan till de höga sjukskrivningar som vi framförallt ser i de yrken som kallas kontaktyrken.”
Kristina Mårtensson avslutar med en uppmaning:
”Politiker – ta er an utmaningen och ta fram en ny modern kostym för välfärdens proffs.”
Senast uppdaterad 2019-08-27
Fler nyheter från Famna