Ingemar OlssonKvalitet och utveckling

Falköping: Stor konferens i korta drag

Filip Wijkström, Handelshögskolan, seminarium om Civilsamhället och välfärden: storlek, roll och framtid?

När Filip Wijkström inledde Falköpingskonferensen så var hans programtitel ”Civilsamhället och
välfärden”, vilket är ganska ödmjuk titel. Men hans tal var delvis ett ifrågasättande av civilsamhällets sätt att hantera tillväxt, och uppfordrande inför framtiden. Ni i civilsamhället, vad vill ni, vad gör ni, vart går ni, ungefär.

Wijkström tecknade i breda penseldrag en historia om välfärdssamhällets utveckling och förändring.

Filip Wijkström skildrade kortfattat hur välfärdsstaten växt fram, från förrförra seklet då präster efterhand ersattes av hedningar (dvs. socionomer), och filantroper ersattes av skatter och tjänstemän.

Ofta har modellen med en svensk välfärdsstat ansetts som en slutpunkt, en kröning av hur välfärden ska och bör se ut, ”från Berlin till Bagdad”, ett mönster för hela världen för välfärd, stat och medborgare överallt.

Martin Ärnlöv, Famna-ordförande, välkomnar till Falköpingskonferensen

Men under 1980- 0ch 90-talen förändrades välfärdssamhället i Sverige. Välfärden öppnades allt mer för privata företag.

Från politikens sida var slagorden ”valfrihet och mångfald”. Det har kanske inte blivit så mycket med mångfalden. Men mycket har förändrats sedan 90-talet i relationen mellan människor och välfärdsstat, och förändringen påverkar även civilsamhället, de idéburna.

Mångfald och valfrihet i välfärden – vad har det lett till? Varför har de vinstdrivande växt och blivit stora aktörer, men inte civilsamhället?
I stället för mångfald blev det prispress i upphandlingarna, vilket är en slags förklaring.

Ulrika Stuart Hamilton introducerar Claes Elfsberg, konferens moderator

Men civilsamhällets välfärdsproduktion i Sverige är på en lägre nivå  jämfört med andra länder, t.ex.
Tyskland. Varför är civilsamhällets andel mindre i Sverige?

Filip Wijkström ställde frågor om vad civilsamhället vill vara. Vill civilsamhället växa i välfärdsproduktionen? I så fall – varför? Han frågade: Vill ni vara pseudo-kommuner? Vill ni vara låtsas-företag? Numera är det många idéburna som har börjat tala ”ekonomiska” i styrelserummen, dvs. man tar efter och försöker bli som företag. Eller försöker bli som det offentliga.

Eller vill ni rent av vara något annat? Nåt som är just idéburet?Vill ni bidra till att skapa en bättre värld? OK.
Mångfald? OK.
Expandera för att ni hanterar nya utmaningar som ingen annan klarar?

Fullsatt och fokuserat i seminariesalen

Filip Wijkström efterlyste en tydligare diskussion om hur civilsamhället i välfärden, de idéburna, ska växa på sina egna villkor.

Efter den inledningen följde övriga programpunkter samma teman, om tillväxt och ledarskap.

Det blev flera seminarier om arbetsgivarfrågor, om tillväxt av idéburna skolor i Sverige och andra länder, och intressant om kooperationens möjligheter i framtiden.
Ett annat seminarium handlade om medarbetarägda företag och deras potential. Ett intensivt seminarium handlade om upphandlingsfrågor med nya möjligheter och regler för idéburna företag.

Magnus Suphellen, Handelshögskolan i Bergen, om varumärken och marknadsföring

Dagens sista pass anknöt till dagens första. Nu var det en norsk professor i marknadsföring, Magne Supphellen, som skötte snacket. Supphellen har medverkat i Virke Ideell, den norska motsvarigheten till Famna, i att utveckla varumärke och kännedom för hela idéburen sektor.

I Falköping presenterade Supphellen en systematisk genomgång av de metoder som norska Virke Ideell använt, när de analyserat svagheter och styrkor och påbörjat arbetet att stärka norska idéburen sektorns roll via varumärkesprofilering.

I Norge liksom i Sverige är politiker och allmänhet positiva till idéburna, men närmare koll visar att politikerna egentligen vet väldigt lite om vad som är unikt och bra med idéburna. Så även i Sverige. Och de norska idéburna har själva inte riktig koll på vad som avgör politikernas beslut vid upphandling och lagstiftning, vad som är viktigt, och hur de idéburna ska sticka ut bland mängden av företag på en marknad.

Virke har utarbetat strategi och opinionsarbete kring unika särdrag som idéburna söker visa upp, stärka och profilera för att både vara lika bra som konkurrenter, men också visa de extra kvaliteter som idéburna har.

Gycklargruppen Trix välkomnade med spektakulär eldshow inför middagen

Supphellens presentation förstärkte vad Wijkström haft som budskap tidigare: Vad vill civilsamhället vara och uppfattas som?

Konferensen bröts med middag, fest, gycklare och prisutdelning av Årets bästa idéburna samhällsförbättrare:
Priset gick till Bräcke diakoni och appen Rättvisat.

Efter första dagens teman kring tillväxt och särart så kretsade andra dagens teman kring att bygga gemenskap och sammanhållning.

Bliss Browne från Imagine Chicago talade om att skapa tillit och sammanhållning över skillnader, följt av seminarier kring sociala innovationer.

Inger Ek från Upphandlingsmyndigheten informerade om uppdraget myndigheten har, att hjälpa samhället, eftersom samhället inte kan göra allt själv, och att stötta företag och idéburna till bra upphandlingar.

Anders Arborelius, biskop vid Stockholms katolska stift, talade om att bygga gemenskap

Biskop Anders Arborelius avrundade med att tala om Att bygga gemenskap. Han erinrade bland annat om de förtryck av olikheter som funnits och finns i Sverige, exempelvis tornedalsfinska, romer och samer, och uppmanade till att bygga utifrån det gemensamma.

Några punkter i en sådan process är:
Betona det gemensamma
Ömsesidigt låta sig påverkas och förändras
Förpliktiga sig att se den synliga enheten

Han menade att hoppet riskerar försvinna från horisonten, men för att gå framåt tillsammans behöver vi ”mångfacetterad delaktighet”, mänskliga möten och humanistisk tillväxt.

Bliss Browne från Imagine Chicago om att bygga tillit och sammanhållning över olikheter

Stefan Nilsson, Ersta Diakonis direktor, kommenterade upphandlingsreglerna och myndighetens arbete

Inger Ek, Upphandlingsmyndighetens GD, talade om myndighetens arbete och uppdrag och om att bl.a. stötta idéburna

I förgrunden Petter Skogar, KFO, i bakgrunden bl.a. Claes Elfsberg och Anders Arborelius, biskop i katolska kyrkan

 

 

 

 

Senast uppdaterad 2018-10-30

Fler nyheter från Famna