Dåvarande socialministern Göran Hägglund tog 2011 initiativ för att ”lösa ut” vinstfrågan och komma vidare efter Carema-debatten.
Bakgrunden var de skandaler som påvisats inom vård och omsorg, bland annat inom privat hemtjänst och äldreomsorg, och som fått stort medieutrymme och lett till kritik och ifrågasättande av privatiseringstrenden. Tanken var att branscherna skulle självsanera sig, och reglera sig själv, för att undvika lagar, regler och begränsningar från politiken.
Arbetsmarknadens parter, ett antal professionsföreningar, Famna m.fl. bjöds in till möte med regeringen.
De fackliga organisationerna krävde att frågan om kollektivavtal skulle bli central i definitionen av kvalitet. Eftersom Famna inte är en kollektivavtalsslutande part på arbetsmarknaden medverkade inte Famna i det skedet. Arbetsgivaralliansen och KFO var med.
Tanken var att en självsanering skulle ske genom att skapa en ”Etisk Plattform om ökad öppenhet om kvalitet, ekonomi och anställningsvillkor som utförare inom vård och omsorg med offentlig finansiering kan ansluta sig till”, som man skrev.
Därefter följde diskussioner kring ”Etisk plattform” där arbetsmarknadens parter (fack och arbetsgivare) medverkat.
Arbetet har pågått sedan 2012, och arbetsmarknadens kollektivavtalsslutande parter har jobbat vidare på att ta fram förhållningssätt med det svåra målet att skapa transparens om kvalitet, ekonomi och anställningsvillkor inom vård och social omsorg. De deltagande organisationerna har varit Sveriges Kommuner och Landsting, KFO, Arbetsgivaralliansen, Vårdföretagarna samt en rad fackliga organisationer inom vård och omsorg.
Parallellt har annat kvalitets- och transparensarbete pågått, med exempelvis fler kvalitetsregister, Öppna jämförelser, med mera.
Den Etiska Plattformen bytte tidigare i år namn till Välfärdsinsyn.
I samband med detta har Famna inbjudits att ingå i det nya Välfärdsinsyn.
Famnas medlemmar Bräcke diakoni och HSB Omsorg har deltagit inom ramen för Etisk Plattform/Välfärdsinsyn i arbetet med att ta fram underlag för design av databas för äldreomsorg och i ett pilotprojekt.
Utvärderingen efter pilotprojektet har varit på en allmän nivå. En Novus-undersökning har genomförts bland användarna som tyckte det var bra med öppen information. Inga frågor ställdes i undersökningen om verksamheternas redovisade data. Inte heller gick idéburen sektor att urskilja specifikt.
Famna anser att grundtankarna med Välfärdsinsyn generellt är bra. Välfärdsinsyns grundprinciper om öppenhet och transparens är vällovliga och överensstämmer väl med Famnas stadgar och intentioner.
Men att redovisa kvalitet är en komplex uppgift som kräver långsiktigt arbete och att man tydligt kan redogöra för hur olika data och indikatorer tillsammans bildar en helhet för kvalitet och vilka delar som saknas och brister.
Vidare är det enligt Famna helt avgörande att alla de resurser som läggs på att mäta och följa upp kvalitet görs på ett sådant sätt att det hänger ihop med långsiktiga satsningar på att använda data för att säkra och utveckla kvaliteten.
Kvalitetsarbete bör bygga vidare på kunskap som redan finns och skapa öppenhet kring den inom ramen för det ordinarier arbetet. I Välfärdsinsyn tas endast en delmängd med av det som framkommit i det kvalitetsarbetet, och det finns därmed risker att man drar förenklade slutsatser och i värsta fall felaktiga åtgärder.
Välfärdsinsyn försöker förenkla en komplicerad fråga. Det leder inte till utveckling.
En viktig fråga för Famna blir då om kvalitetsredovisning och kvalitetsutveckling snarare bör vara en del av det långsiktiga och breda arbete som bedrivs av SKL, Socialstyrelsen, idéburna och privata företag / organisationer och andra av vårdens aktörer.
Kvalitetsarbetet med Öppna Jämförelser och att samla annan kvalitetsdata har pågått länge, tillsammans med SKL, Vårdföretagarna, Socialstyrelsen och Famna.
Famna anser att det i nuläget inte finns något i Välfärdsinsyns upplägg eller planerade utveckling som i sig bryter ny mark eller för kvalitetsarbetet inom vård och social omsorg framåt. För Famna blir det då bättre att fokusera på väletablerade och långsiktiga satsningar som Öppna Jämförelser, kvalitetsregister etc.
Välfärdsinsyn har inte någon inriktning på eller särskilda egenskaper eller mekanismer för att synliggöra idéburen sektor. För att mätningarna ska kunna vara ett underlag för informerade val och bidra till verksamhetsutveckling bör data redovisas på ett sådant sätt att allmänheten och politiker kan analysera skillnader och likheter mellan offentligt, idéburet och privat-vinstdrivande verksamheter.
Famna kommer därför fokusera på annat kvalitetsarbete i samarbete med berörda myndigheter, SKL, branschorganisationer och professionsföreningar, och Famna rekommenderar sina medlemmar att avvakta med att delta i Välfärdsinsyn.
Senast uppdaterad 2019-08-27
Fler nyheter från Famna