Famnas årsmöte om uppstart och expansion

Alice Bah Kuhnke, minister för kultur- och demokratifrågor inledde årsmötet i Bullkyrkan i Gamla stan med en hel del skratt.

Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke och Lotta Säfström på Famnas årsmöte

Hon talade om civilsamhällets betydelse för engagemang, demokrati, innovationer. Ministern pekade på namnen på Famnas medlemmar och berättade att hon mött många av medlemmarna.

Alice Bah Kuhnke beskrev hur roligt hon tyckte det var att från sin position i regeringen försöka förbättra villkoren för civilsamhället i stort och för idéburen vård och omsorg.

Efter frågestund med ministern fick årsmötesdeltagarna en förhandsglimt över ett pågående forskningsprojekt om tillväxtmöjligheter och -hinder för idéburna aktörer inom vård, skola och omsorg.

Forskningsprojektets grundläggande fråga är:
Varför finns det inte fler, och större, ideella organisationer inom välfärden?

Mats Jutterström, forskare på Score

Det här forskningsprojektet har initierats av Famna, KFO och Arbetsgivaralliansen. Det genomförs av forskare vid Score, som är ett mångvetenskapligt forskningscentrum och samarbete mellan Stockholms universitet och handelshögskolan.

Mats Jutterström och Joakim Kernen från Score beskrev sitt uppdrag och sitt arbete. De har till uppgift att gå på djupet och studera frågor om vad som hindrar eller stöder tillväxt av idéburen välfärd.

Forskarna har djupintervjuat aktörer inom idéburen välfärd, och genomfört enkätundersökningar med ledningsrepresentanter i verksamheter inom idéburen vård, omsorg och skola.

Jutterström och Kernen beskrev att de fortfarande arbetar med att analysera resultaten – enkäterna är just inkomna.

I förgrunden Joakim Kernen, samt Mats Jutterström, forskare Score

Forskarna har bland annat studerat skillnader mellan associationsformer, till exempel om det är stiftelser eller föreningar, och försökt fånga olika storlek på aktörer inom idéburen välfärd. Forskarna har undersökt svårigheter för idéburna aktörer inom välfärden med att få tillgång till kapital för olika faser: start, expansion och så vidare.

Deras resultat ska vara klara i sommar.
De kunde redan nu visa på en del resultat som förefaller tydliga.

Bland idéburna välfärdsaktörer har 70% expanderat sedan start, medan 30% inte expanderat.

När forskarna undersökte de 30 procent av idéburna aktörer som inte hade expanderat, och frågade vilka hinder som fanns, så fick de fram ett antal faktorer som inte är hinder för expansion.

Följande är inte större hinder för expansion enligt enkätens preliminära resultat:

Konkurrens
Svårt att få tillstånd
Krångel med beslutsfattare
Dåliga villkor för att låna pengar
Svårt att hitta personal

De 30 procenten av idéburna välfärdsaktörer som inte expanderade menar att följande hinder finns för expansion:

”Vi har ingen målsättning att expandera”
Svårt att få tag i pengar
Saknar säkerheter

De 70 procent som hade expanderat såg följande tillväxthinder:

Saknade tillgångar
Stora risker
Svårt att få tag i pengar

Några preliminära tankar forskarna hade kring hindren för idéburen sektors tillväxt var:

Synen på risk: ideell sektor är riskavert
Målsättning att växa finns långt ifrån alltid i en idéburen verksamhet

Systemet passar inte riktigt ideell sektor, t.ex. LOU, stödformer mm.

Det finns behov av stödjande strukturer vid etablering, expansion och finansiering av löpande verksamhet.
Jutterström och Kernen är inte klara med resultat och analys. Mer kommer i sommar.

Sophie Nachemson-Ekwall, journalist och forskare

Därefter presenterades en studie av journalisten och forskaren Sophie Nachemson-Ekwall.

Nachemson-Ekwall tog utgångspunkt i vad som står i aktiebolagslagen: att ett aktiebolag ska ge vinst. Men, sa hon, det står inte krav på mängd eller när.

Vad som hänt i Sverige, mer än i andra länder, är kortsiktighet bland många ägare. I Sverige dominerar kortsiktiga kapitalintressenter i många företag. Kortsiktigheten, menar hon, är ett fenomen som även spiller över på civilsamhället, som får svårt att attrahera kapital till start och tillväxt.

Det som behövs, menar Nachemson-Ekwall, är bland annat mer av långsiktigt tålmodigt kapital.

Nachemson-Ekwalls idéskrift, ”En hållbar ägararkitektur för Sverige”, finns att ladda ner på pdf här.

Från vänster: Mats Jutterström, Martin Ärnlöv, Céline Giertta, Sophie Nachemson-Ekwall. Panelen lyssnar på publikinlägg.

De två inledningarna ledde till publikdiskussion om tillväxt och tillväxthinder för idéburen vård och omsorg.

I panelen satt forskarna och Céline Giertta som är verksamhetsutvecklare på Unizon, paraply för kvinno- och tjejjourer i Sverige. Unizon har verksamheter över hela landet, och har bland annat utvecklat partnerskap med kommuner, så kallat IOP (Idéburet Offentligt Partnerskap). I panelen deltog även Martin Ärnlöv, som är direktor för Bräcke diakoni, en av de snabbast växande idéburna aktörerna just nu, både geografiskt och ekonomiskt.

Publik och panel diskuterade forskarnas slutsatser, och höll med. De lade bland annat till att upphandlingsfrågor och avtal är avgörande för möjlighet att kunna och våga satsa på tillväxt.

Gruppsamtal

I grupper diskuterades sedan villkor för nystart och för tillväxt av idéburen vård och omsorg. Det blev livliga diskussioner kring behov av stöd och strukturer, om utmaningar och om behovet att växa som gemensam sektor.

På det formella årsmötet valdes nya ledamöter till Famnas styrelse. Nya ledamöter är Nilla Helgesson från Skyddsvärnet, Amir Daneshpip, jurist med specialkompetens kring idéburna och upphandlingsfrågor, Eva Frunk Lind som bl.a. varit direktör inom Stockholms äldreförvaltning under många, många år, och Mats Pertoft, riksdagsledamot för Miljöpartiet, som länge varit engagerad i civilsamhällesfrågor.

Ulrika Stuart Hamilton, generalsekreterare för Famna drar verksamhetsberättelsen medan Lotta Säfström lyssnar

Ulrika Stuart Hamilton redogjorde för Famnas verksamhet under året som gått, och planer för det närmaste året.

Lotta Säfström från Göteborgs Stadsmission har varit ordförande och styrelseledamot i Famna i många år, och valde nu att stiga av. Hon avtackades länge och väl för sina insatser. Till ny ordförande valdes direktorn på Bräcke diakoni och tidigare vice ordförande för Famna, Martin Ärnlöv.

Famnas årsmöte hölls i Grillska Huset, i Bullkyrkan, som numera är konferenslokaler. Tidigare var Bullkyrkan de hemlösas kyrka.

Lotta Säfström greppar micken…

Namnet Bullkyrkan kommer efter en idé från Tyskland. Speciella mättande bullar bakades i Stadsmissionens bageri runt hörnet.

Martin Ärnlöv, från Bräcke diakoni, ny ordförande för Famna, lyssnar koncentrerat på publikinlägg.

Grillska Huset vid Stortorget har urgamla anor, en stor ombyggnad skedde på 1600-talet. Huset köptes 1912 av Stadsmissionen i Stockholm, till salu för svindlande 300 000 kronor, och Stadsmissionens disponibla medel var samtidigt 350 kronor – ungefär en promille av köpesumman. Så det saknades en hel del. Men det gick, genom omfattande insamlingar, och där har omfattande verksamhet bedrivits i sociala frågor sedan dess.

Det går att starta, och växa.

(Texten kompletterad, med ett namn, 13 maj.)