Medverkade gjorde Inger Ek från Upphandlingsmyndigheten, Petter Carolusson från Arbetsförmedlingen och Ulrika Lorentzi från Södermalms stadsdelsnämnd (Stockholm stad). För trots de lagändringar som trädde i kraft vid årsskiftet har det ännu inte hänt mycket när det kommer till upphandlingar reserverade för idéburna. Två är på gång, men ingen är ännu i mål. 

Aleksandra Wasso Hägglund från Famna, som modererade samtalet, ställde frågan till Inger Ek om vad Upphandlingsmyndigheten kan göra för att de nya möjligheterna faktiskt kommer till användning.

Att sprida kunskap, menade Inger Ek, är oerhört viktigt och något myndigheten gärna ser att man gör gemensamt.

Ett sätt att få mer ljus på möjligheterna är att kika på dem som går först. Pionjärerna. Stockholms stad tycks bli de första som reserverar en upphandling av ett vård- och omsorgsboende till idéburna aktörer.

Ulrika Lorentzi, som representerar den aktuella stadsdelen, sa att det faktiskt hade krävts en del mod för att bestämma sig för att göra på ett annat sätt än man gjort tidigare. Hon berättade att ett argument var att man visste att man ville att boendet skulle fortsätta att vara idéburet.

Att ha en tydlig idé, menar Inger Ek, är centralt när det kommer till upphandling. Högsta ledningen måste vara tydlig med vilka mål man har. Det måste finnas en strategisk riktning. När det gäller upphandlingen i Stockholm finns denna riktning bland annat i budgeten där det står formulerat att idéburen sektor ska stärkas.

Petter Carolusson sa att det för Arbetsförmedlingens del är viktigt att utgå från målgrupp och avgränsning inför en upphandling och Inger Ek höll med om att förarbetet behöver få större fokus.  

Nu är det också av största betydelse att den första reserverade upphandlingen för idéburna blir bra. Det vill säga, menade Ulrika Lorentzi, att det kommer flera anbud så ingen tror att det är riggat för en specifik aktör. Hos stadsdelen finns också en oro om det kommer bli blir en överklagan, något som gör det svårt att få den nya aktören på plats i tid.

Men en överprövning kan också vara positiv, menade Petter Carolusson, då det ger domstolen en möjlighet att sätta ner foten kring vad som faktiskt gäller.

Även LOV var uppe för diskussion men att avgränsa valfrihetssystem för idéburna är mer komplicerat, menade Ulrika Lorentz, som dock såg möjligheter att tydliggöra idéburna som en egen kategori för att göra det lättare för medborgaren att fatta välgrundade beslut.

På detta tema, att synliggöra sektorn, var alla tre i panelen överens om att registret för de idéburna är viktigt och att det vore bra om fler registrerade sig. Inte minst för att synliggöra den marknad av idéburna aktörer som finns att vända sig till i en reserverad upphandling.

Det uttrycktes också att sektorn själv behöver visa framfötterna för att skapa tillväxt. Att inte fler lämnar anbud är ett bekymmer. Inger Ek berättade att de idéburna redan innan möjligheten till reserverad upphandling kom på plats visat att de är duktiga på att lämna anbud. I 70 procent av fallen då idéburna lämnat anbud har det lett till ett kontrakt. Det ska jämföras mot andelen 42 procent bland övriga aktörer.

Sammanfattningsvis sa Inger Ek att en av de stora utmaningarna handlar om att tänka om och tänka nytt. Att från beställarens sida pröva sig fram i liten skala och sedan sprida det som fungerar. Om målet är att stärka idéburen sektor så måste man sätta konkreta mål för hur det ska uppnås, menade hon och sa det som kanske borde vara självklart – vill man se andra resultat måste man våga prova andra former.