Gabriel Wikström, folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister, öppnade med att bland annat påpeka att den digitala värld vi lever i idag sällan omfattas av sjukvården. Inom vården hanteras blanketter i pappersformat och journaler faxas mellan vårdgivare. Patrik Sundström från SKL framhävde digitaliseringen som ett verktyg, där digital teknik idag är den enskilt starkaste föreändringfaktorn vi har i samhället. Det gör att det finns enormt stora möjligheter även i vården.
“Alla vårdtagare är individer och upplever digitaliseringens för- och nackdelar i olika stor utsträckning” påpekade Barbro Westerholm, riksdagsledamot och medlem i statens medicinsk- etiska råd. Det är därför viktigt att det alltid genomförs individuella bedömningar kring beslut om digitala hjälpmedel, och att det alltid finns likvärdiga alternativ för patienten. I diskussionen som följde uppmärksammades det att sådana alternativ sällan är enkla att ta fram i praktiken.
Barbro betonade att våra förutfattade meningar om digitala hjälpmedel utgör en risk. Det är viktigt att möta den nya tekniken med en neutral inställning, för att upptäcka dess hinder och möjligheter. Exempelvis kan robotdjur i form av sällskapsdjur anses kontroversiellt för betraktaren, men ha fördelar och vara uppskattat hos vårdtagaren.
Forskare från Luleå tekniska universitet presenterade sitt projekt kring värdighet och risk i eHälsoarbetet, ett projekt som genomförs tillsammans med Lars Andersson från Ersta Sköndal högskola. Teknik i vården, särskilt vid arbete med äldre och demenssjuka, är ett värdeladdat område. De menar att det är en förklaring till att utvecklingen av e-hälsa går långsamt. Det finns en oro kring huruvida behovet av den sociala stimulansen kommer tillgodoses, samtidigt som integriteten ofta ställs mot effektiviteten.
Forskarna lyfte fram säkerhetsaspekten med kapning och informationstillgången i den digitala världen. Vi behöver vara medvetna om att det idag finns en marknad för sårbarhet. De påpekade också att det är lätt att bara tänka på riskerna, och håller med Barbro Westerholm om att våra fördomar kring teknik grumlar vår bedömning av dess nytta.
”Utmaningen för oss på Löjtnantsgården är idag att lära oss använda det befintliga dataprogram som vi redan har, användningen av andra hjälpmedel som surfplattor vid dokumentation och fotografering av sår blir senare frågor för vår verksamhet” berättar Anne Malm från Löjtnantsgården som var på plats på seminariet.
Anne tror inte att det i dagens läge finns någon stor risk med att det sociala behovet inte ska tillgodoses genom införandet av digitala hjälpmedel. ”Under Utvecklingskraft i Jönköping fick vi exempelvis höra om verksamheter som hade gått så långt att patienter kunde genomgå KBT-behandling via nätet. Då avgörs typ av behandlingen i samråd med patient, där det hela tiden finns en möjlighet att avbryta den digitala behandling och att få möjlighet att fysiskt möta läkare.”
Hamiltonseminariet ägde rum på Ersta Sköndal Högskola den 16 september.
Vill du läsa mer om e-hälsa se Vision e-hälsa 2025
Text: Felicia Lindelöw
Senast uppdaterad 2019-08-27
Fler nyheter från Famna