Om man jämför de nordiska länderna och andel kommersiella, offentliga och idéburna aktörer inom välfärden i de nordiska länderna, så har Sverige lägst andel idéburna och högst andel kommersiella aktörer. Danmark och Norge har fler idéburna och mindre del kommersiella aktörer. Orsaken är att länderna har olika styrmedel och regler för hur välfärden ska organiseras.
Karl Henrik Sivesind från Norge har gjort en forskningsjämförelse mellan de nordiska länderna, som presenterades bland annat för riksdagsledamöter. Sivesind har jämfört de nordiska ländernas regelverk för att organisera välfärden, och i vilken mån reglerna leder till fler eller färre idéburna och kommersiella aktörer i länderna.
Danmark och Norge har 14 och 8 procent idéburna inom välfärden. I Sverige är siffran cirka 3 procent.
Karl Henrik Sivesind
De nordiska länderna är som en levande experimentverkstad för forskningen och resultatet har blivit tydligt, menar Sivesind: Sverige har marknadsregler som gynnar de kommersiella, och resultatet är att Sverige har fått stor andel kommersiella aktörer inom välfärden. Danmark och Norge har ett mixat regelsystem, där vissa regler passar kommersiella aktörer medan andra regler passar idéburna. Resultatet är en större mix av offentliga, idéburna och kommersiella i de andra länderna, visar Sivesinds forskning.
Sivesinds slutsatser är tydliga: när reglerna främst anpassats till kommersiella aktörer, så får välfärden kommersiella aktörer.
Sveriges Radio hade inslag i P1Morgon och i Ekot kring detta. Här text från radions inslag:
”I Sverige gynnar reglerna privata vinstdrivande företag, enligt Karl Henrik Sivesind, rapportförfattare och forskare vid Institutet för samhällsforskning i Oslo.
– Man får inte en utveckling av ideella välfärdsentreprenörer som växer. Den här sektorn har legat på samma andel sysselsatta sedan år 2000, säger han.
Den idéburna sektorn i Sverige växer inte, utan har länge legat på samma nivå, 3 procent. I jämförelse är sektorn 8 procent i Norge och 14 procent i Danmark.
Istället är det den kommersiella sektorn som växer. Antalet anställda i den kommersiella sektorn i Sverige ökade med 90 000 personer mellan 2007 och 2013.
Gemensamt för de idéburna icke-vinstdrivande organisationerna är att vinsten återinvesteras i verksamheten. Det står ofta för närhet, nytänkande och kan fylla nischer som varken den offentliga eller kommersiella sektorn gör, enligt Sivesinds forskning.
För att sektorn ska växa krävs regler som underlättar.
– Det införs ett nytt EU-direktiv som gör att det finns en öppning för att ge icke-vinstdrivande välfärdsaktörer en treårsperiod utan att behöva konkurrera om upphandlingar, säger Karl-Henrik Sivesind.
Sara Friman är verksamhetschef på Näsbyparks Parkinsonboende, som drivs av HSB Omsorg och hör till den idéburna vård- och omsorgssektorn. Hon berättar att de inte ens lägger anbud ibland, eftersom de inte kan gå ner tillräckligt i pris.
– Kommunerna gör olika, men när det är lägsta pris som gäller hamnar priset ofta på väldigt låga summor per dygn. Ska man ha en bra personaltäthet, så går det inte ihop med en för låg prislapp, säger hon.”
Här finns länk till inslaget i P1Morgon.
En av Sivesinds iakttagelser är att styrmekanismerna är avgörande för hur välfärdsmodellen ser ut. Om välfärden domineras av kommersiella styrmedel, så blir resultatet ett mer kommersiellt välfärdssystem. Ju mer kommersiella mekanismer, desto mer växer de kommersiella aktörerna, är Sivesinds slutsats efter att ha studerat de olika nordiska länderna. Särskilt växer de kommersiella inom sektorer där det finns stora marknader. Som i Sverige. Om reglerna är inriktade på att skapa en större mix av offentliga, idéburna och kommersiella, så blir det en större mix av aktörer. Som i Danmark och Norge.
Konsekvenserna av regelverken är inte neutrala, menar Sivesind och kan peka på den faktiska skillnaden mellan de nordiska länderna vad gäller andel idéburna och kommersiella aktörer.
Så om ett land, t.ex. Sverige, önskar fler idéburna och en mix av idéburna, offentliga och kommersiella aktörer inom välfärden, så behövs en mix av styrmedel och regler. Styrmedlen kan vara direktupphandlingar, reserverade kontrakt, Idéburet Offentligt partnerskap (IOP), kvalitetsupphandling osv, vid sidan om lägsta-pris-upphandlingar med mera. En mix av styrmedel ger en mix i välfärden med fler idéburna aktörer.
Så har de andra nordiska länderna gjort. Danmark har till exempel flera olika styrsystem för att stötta en mix av aktörer, och i Norge innebär reglerna att det enbart är idéburna aktörer som ska driva verksamhet inom vissa utvalda områden.
Fler idéburna behövs inom välfärden, menar Sivesind, för att idéburna aktörer fyller viktiga funktioner för nytänkande, innovation, mångfald, och har förmåga att ta upp nya behov hos befolkningen.
Sivesinds slutsats är att det behövs regelverk och styrmekanismer för att få fram den önskade mixen av aktörer inom välfärden.
I radioinslaget säger Vårdföretagarnas näringspolitiske chef att det är viktigt att hålla på ”konkurrensneutraliteten” mellan kommersiella och andra. Men denna tolkning av ”neutralitet” motsägs av Sivesinds forskningsjämförelse, som visar att styrmekanismerna avgör vilken välfärdsmodell som växer. Regler kan vara kommersiellt neutrala, men gynna kommersiella aktörer jämfört med andra. Kommersiella styrmekanismer leder till kommersiella välfärdsmodeller, som i Sverige. Det som behövs är en mix av styrmedel, för att få en mix av aktörer och fler idéburna inom välfärden.
Sivesinds forskningsjämförelse finns i pdf-bok på länk här.
En presentation med sammanfattning av Sivesinds forskningsjämförelse finns som länk här.
En länk finns här till det norska Institutt för Samfunnsforskning.
I.O.
Senast uppdaterad 2019-08-27
Fler nyheter från Famna