Juristen Amir Daneshpip har snabbt granskat förslagen från Reepalus utredning ”Ordning och reda i välfärden”, och ser några viktiga förändringar:
Ett förenklat regelverk i fråga om välfärdstjänster
– Utredningen ser ett behov av enklare och mer flexibla regelverk i fråga om välfärdstjänster, vilket är mer än välkommet. Många av dessa tjänster har ju ett särdrag i förhållande till andra tjänster.
Upphandlingar understigande tröskelvärdet på 750 000 euro
– Utredningen föreslår, precis som Famna förespråkat, att upphandlingar av välfärdstjänster vars värde understiger tröskelvärdet på 750 000 euro ska undantas från den nya lagen om offentlig upphandling, i de fall upphandlingen inte har ett bestämt gränsöverskridande intresse.
Upphandlingar överstigande tröskelvärdet på 750 000 euro
– Utredningen föreslår att upphandlingar av välfärdstjänster vars värde överstiger 750 00 euro ska regleras i ett nytt kapitel i nya LOU.
Vid sådana upphandlingar ska upphandlande myndigheter själva kunna utforma upphandlingsförfarandet, vilket också är mycket välkommet. Det bäddar för innovativa upphandlingar från upphandlande myndigheters sida.
Det ska fortfarande vara möjligt att använda de förfaranden som redan finns i upphandlingslagarna om upphandlande myndighet så vill.
Det blir således möjligt att använda såväl befintliga upphandlingsförfaranden som att utforma helt nya.
En viktig aspekt är att det blir möjligt att ingå ramavtal utan beaktande av den tidsgräns på fyra år som gäller enligt huvudregeln (bra för välfärdstjänster som ju kräver kontinuitet!).
Det föreslås också att Upphandlingsmyndigheten ges i uppdrag att analysera och beskriva utrymmet för upphandlande myndigheter att beakta särskilda behov (särskilda egenskaper hos tjänsterna, tjänsternas kvalitet, kontinuitet och tillgänglighet) vid upphandling av välfärdstjänster. I denna del syftar utredningens förslag till att tydliggöra att upphandlande myndigheter vid upphandling av välfärdstjänster har ett större utrymme att anpassa förfarandet än vad som är fallet vid annan upphandling.
Reserverade kontrakt
– Vidare föreslås att deltagande i ett upphandlingsförfarande under vissa förutsättningar reserveras för organisationer som bl.a. återinvesterar eventuell vinst i verksamheten (dvs. artikel 77 om reserverade kontrakt).
IOP
– Vad gäller IOP föreslås ingen lagstiftning på området eftersom förutsättningarna varierar såväl avseende samarbetsformer som verksamheter. Däremot finner utredningen att det finns unika kvaliteter som samverkan genom IOP bidrar med och som bättre bör tas tillvara på.
Upphandlingsmyndigheten och MUCF föreslås få i uppdrag att gemensamt utarbeta en vägledning för hur samverkan mellan det offentliga och idéburna organisationer kan utvecklas genom ingående av idéburna offentliga partnerskap och uppdraget ska utföras i samråd med bl.a. SKL och företrädare för civilsamhällets organisationer.
Samverkan med idéburen sektor
– Utredningen föreslår också att Upphandlingsmyndigheten ska få i uppdrag att arbeta med informationsinsatser gentemot kommuner och landsting i frågor som rör samverkan med idéburen sektor, samt möjligheterna att underlätta för idéburen sektor att utföra välfärdstjänster.
Senast uppdaterad 2019-08-27
Fler nyheter från Famna