Uppsala stadsmission
Först på listan stod Uppsala stadsmission där utvecklingsstrategen Dirk Kehr mötte upp oss på huvudkontoret och gav oss en överblick över Uppsala stadsmission historia och verksamheter. Organisationen såg sin början 2006 som en del av Diakonistiftelsen Samariterhemmet och blev 2012 sin egen ideella förening med fokus på socialt arbete.
Den senaste satsningen som skett inom Uppsala stadsmission är det som de kallar ’Arbetsintegrerad Öppenvård’. Detta är ett arbetssätt som låter individer som står långt ifrån arbetsmarknaden att få både arbetsrehabilitering och beroendebehandling kombinerat inom samma insats. Tanken är att en person som får ett individanpassat schema med både vård och arbete kommer ha större chans att lyckas då en individ som bara fokuserar på att bli fri från ett beroende men inte arbetar har lättare att få återfall, samt att en individ som bara arbetar men inte får behandling för sitt beroende har svårare att hålla uppe rutiner.
Kvinnobyrån Uppsala
Efter att ha fått besöka kansliet åkte vi vidare tillsammans med Dirk och mötte upp Nathalie Ahlbom som är kurator på Kvinnobyrån. Kvinnobyrån är Uppsala stadsmissions äldsta enhet, även om den bytt skepnad under åren. På kvinnobyrån erbjuds det samtalsmottagning och stöd för våldsutsatta kvinnor och barn. Nathalie berättade om hur de arbetar inom sin verksamhet och hur de genom åren fått bättre, och bättre, samarbeten med det privata och offentliga. Till sin tjänst har de två advokatbyråer som erbjuder gratis rådgivning gällande ärenden såsom vårdnad, bodelning, brottsmål och uppehållstillstånd, samt två psykologer som är experter på trauman när de på Kvinnobyrån känner att deras egna kompetenser inte räcker till.
När vi frågade vilka kvinnor som de får in mest så berättade Nathalie att det var kvinnor som redan lämnat en skadlig relation. ”De flesta har lämnat och lever med konsekvenserna av det som har hänt.”
Stadsmissionens Second Hand i Gränbystaden
Efter kvinnobyrån åkte vi ut från centrala Uppsala och till Gränbystaden där vi fick se hur Stadsmissionens Second Hand utför sitt cirkulära och arbetsintegrerade arbete. På plats blev vi guidade av Sabina Gidlöf, handledare för de arbetsintegrerande insatserna. Sabina visade oss först hur intaget och försäljningen av varor går till; hur de tar emot gåvor från privatpersoner och företag; hur dessa samlas ihop på mottagningen i Boländerna; och hur dessa senare skickas ut, sorteras och ställs ut för försäljning i butikerna.
Målet med affären är inte vinsterna, utan i stället så är det menat som en kreativ grund för arbetsintegrering, och alla de som delegeras till verksamheten från Arbetsförmedlingen eller Uppsala kommun får hjälp till att skapa sin egen arbetsplats, och oftast kommer de till second hand-butiken då de antingen stått utanför arbetsmarknaden under en längre tid, ska testa sin arbetsförmåga efter sjukdom, eller behöver en plats för att bli bättre på svenska och samtidigt skaffa sig arbetserfarenhet.
Precis som inom Uppsala Stadsmissions andra verksamheter så arbetar butiken med ett Feedback-informerat stöd där en enkät skickas ut regelbundet med fyra frågor som är till för att bedöma om insatserna som görs fungerar. Det som mäts är välbefinnande och allians (hur väl samarbetet mellan den arbetande och handledarna fungerar). Arbetsprogrammet, som oftast pågår under sex månaders tid, lider dock av dåliga möjligheter till uppföljning då ingen nationell statistik förs över hur många som deltar i arbetsintegrerande insatser, och hur det går för dessa individer efter deltagandet.
Samariterhemmet Diakoni
Efter besöket hos Stadsmissionens second hand for vi från kansliet snabbt vidare till Samariterhemmet Diakoni där vi mötte upp direktor Erik Eckerdal (som snart kan titulera sig biskop för Visby stift) och den nyligen tillträdda kommunikations- och marknadschefen Ewa Johansson. Samariterhemmet Diakoni är en av fem diakoniverksamheter i Sverige, och alla Samariterhemmets verksamheter leds av ordet ’Diakoni’ och dess grekiska grund; service/tjäna.
Samariterhemmet Diakoni är en fristående stiftelse som i nuläget hanterar fem olika verksamhetsgrenar. Det hela tog sin början 1882 då Ebba Boström – en stark, impulsiv och skapande personlighet som inspirerades av sin tid på en diakonissanstalt i England – tog över Sedlighetsföreningen i Uppsala räddningshem och startade ett sjukhus för fattiga. 1886 öppnades ett barnhem, och 1893 öppnades ännu ett sjukhus. Ebba Boström var även starkt involverad i arbetet för att få prostituerade kvinnor bort från gatan och in i arbetet, och i samband med att man expanderade med ett nytt sjukhus startades knöts även en utbildning av sjuksköterskor och diakonissor till verksamheten. 1899 överlämnade Ebba Boström hela driften till Samariterhemmet.
Sedan starten har Samariterhemmet Diakoni innehaft många olika identiteter och drivit en mängd olika verksamheter. Det har varit utbildningsanstalt för diakonissor och sjuksköterskor men både dessa har tvingats lägga ner på grund av att andra instanser tagit över; sjuksköterskeutbildningen togs över av landstinget 1975; och diakonissutbildningen lades ner 1996 efter ett beslut att enbart tre av Sveriges fem diakoniverksamheter skulle få bedriva denna typ av utbildning. I dagsläget drivs bland annat ett projekt som kallas Utsikten som behandlar och ger stöd åt yngre personer med demens, terapiverksamhet för äldre samt äldreboende och utbildning av personal inom ett tvåårigt YH-program. Den senaste verksamheten att dra igång är Ebbamottagningen som arbetar med att ge stödsamtal och rådgivning till kvinnor som fastnat i prostitution eller använder sex som ett självskadebeteende.
Samariterhemmet Diakoni i Uppsala hoppas med hjälp av den nya kommunikations- och marknadschefen Ewa Johansson kunna dra i gång ett mer långtgående arbete med sitt varumärke samt påbörja en insamlingsverksamhet. De största utmaningarna de ser framöver kommer vara att ställa om med digitalisering vilket vi på Famna ser är en utmaning för många idéburna aktörer.
