I skrivande stund pågår allmänna motionstiden och oppositionen utarbetar sina skuggbudgetar. Att sådana finns är viktigt för en levande debatt om prioriteringar och också för själva demokratin. Under perioder då Sverige har haft minoritetsregeringar kan också sådana alternativa förslag vinna gehör och gå igenom i Riksdagen, i de fall då oppositionen enas. Den nuvarande regeringen (M + KD + L) har dock förhandlat budgeten i förväg med Sverigedemokraterna vilket innebär att det finns en majoritet i Riksdagen för de framlagda förslagen. Vi kan alltså utgå från att de går igenom.
Till de goda nyheterna hör förstärkta generella statsbidrag till kommuner och regioner. Dock anser SKR och säkert många med dem att beloppet 10 miljarder är alldeles för litet.
För de idéburna aktörerna beror det förstås på i vilken utsträckning kommuner och regioner räknar upp de ersättningar som avtalats i upphandlingar och valfrihetssystem: inflationen tär kraftigt på alla utförares ekonomi. För att upprätthålla kvaliteten i välfärden måste utförarna få bättre betalt och det är bara de upphandlande myndigheterna som kan åtgärda den delen i löpande, fleråriga avtal.
En annan viktig åtgärd som kommuner och regioner kan vidta är att lägga ut en större del av välfärden på idéburna aktörer: sedan januari i år har de möjlighet att skapa särskilda valfrihetssystem där endast idéburna kan delta (undantaget är primärvården) eller genomföra särskilda upphandlingar som riktar sig enbart till dem som återinvesterar eventuella överskott i verksamheterna, dvs idéburna organisationer i välfärden. Det fortsätter vi att argumentera för att de ska utnyttja!
I budgeten föreslår regeringen utöver den generella höjningen ett sektorsbidrag om 3 miljarder kronor under 2024 till hälso- och sjukvården. Detta bidrag ska betalas ut till regionerna efter vårdbehov. Kommuner och regioner får också ett antal andra riktade statsbidrag för olika utvecklingsområden.
Våra erfarenheter från extrastöden under pandemin och tidigare är att dessa emellanåt fastnar i de offentliga budgeterna och inte kommer de idéburna utförarna till del.
Famna kommer fortsatt att bevaka frågan om hur dessa extra och riktade stöd används: det måste självklart också vara möjligt att använda dem för idéburen välfärd, inte endast det som offentlig sektor för i egen regi.
Ett annat viktigt besked i statsbudgeten är att det s k Äldreomsorgslyftet förlängs i tre år, 2024-2026. Att en förlängning behövs har Famna argumenterat för och betonat betydelsen av, särskilt nu när undersköterska blivit en skyddad yrkestitel. För att höja kompetensen i äldreomsorgen behövs verkligen de medel som nu fortsatt avsätts för förkovran och vidare studier för de anställda i sektorn. Vi välkomnar det beskedet.
Införandet av den skyddade yrkestiteln undersköterska är en stor omställning för alla vård- och omsorgsgivare och för Sveriges största yrkesgrupp. Tidigare medel från Äldreomsorgslyftet tog slut redan efter några månader i vissa kommuner. Det återstår att se om de nuvarande beloppen räcker så att alla som vill kan ta del av dem. Kompetensförsörjningen är central för att välfärden ska fungera i denna del.
I samma anda avsätts mer medel för att förstärka vuxenutbildningen inom regionalt yrkesvux och för yrkeshögskoleutbildning, vilket också är bra.
Regeringen föreslår ökade medel till organisationer som arbetar med social utsatthet. Vi välkomnar att civilsamhällets roll och funktion för utsatta människor uppmärksammas. Och dessa medel föreslår regeringen att statsbudgeten tillförs permanent, inte som engångssatsning.
Mera kritiska är vi till det som saknas i budgeten:
De nya möjligheterna inom LOV och LOU som infördes vid årsskiftet, att kommuner och regioner kan vända sig direkt till idéburna organisationer i välfärden, skulle ju stödjas av ett register över sådana organisationer. Kammarkollegiet har det uppdraget. Dock har myndigheten inte heller i denna budget fått tillräckliga medel för att utforma registret på ett användbart sätt – det innehåller egentligen bara information om att en organisation är idéburen, inte vad den gör, inte var den verkar och framför allt inte var den skulle kunna verka och expandera om den fick fler uppdrag! Detta har vi framfört till ansvarig minister.
En annan allvarlig brist som är en effekt av den snåla budgeten till Kammarkollegiet är att avgifterna som tas ut av de idéburna organisationerna för många är avskräckande höga; Kammarkollegiet måste nämligen med nuvarande regler avgiftsfinansiera det hela. Famna kommer att fortsätta tjata på regeringen att den måste tydliggöra myndighetens uppdrag så att de utvecklar registret och också skicka med en pott pengar så att avgifterna kan hållas ner. Utan dessa åtgärder kommer inte registret att bli det användbara verktyg som det är tänkt att vara.
Ett annat bekymmersamt område för civilsamhället som helhet är de drastiska neddragningarna till studieförbunden. Famna har mycket goda erfarenheter av samarbete med folkbildningen, inte minst under NYSTA-projektet och dess uppföljning av frågor kring IOP, internmoms mm. Vi beklagar att regeringen stryper denna sektor med sin besparing på studieförbunden, som också har en omistlig roll i utveckling av demokrati och sammanhållning och inte minst som mötesplats för människor.
