Sedan det idéburna registret kom på plats har 18 aktörer registrerat sig. En bråkdel av de idéburna aktörer som finns ute i landet. Nu ställer sig regeringen frågan om det är avgiften på 12 000 kronor som avskräcker.
Sedan det idéburna registret kom på plats har 18 aktörer registrerat sig. En bråkdel av de idéburna aktörer som finns ute i landet. Nu ställer sig regeringen frågan om det är avgiften på 12 000 kronor som avskräcker.
– Det är ingen hemlighet att det finns kritik som gäller att det är för krångligt och för dyrt. Det har funnits en farhåga att registret inte kommer att användas i så stor utsträckning som man har hoppats. Vi vill veta hur det blev, säger Erik Slottner till Altinget.
Även utredaren Samuel Engbloms skrev i sitt slutbetänkande Idéburen välfärd (SOU 2019:56) att avgifterna inte fick bli för höga eftersom det kunde hindra de små aktörerna från att gå med. Summan som där föreslogs var 800 kronor.
Nu får Kammarkollegiet i uppdrag att ”redogöra för hur avgiftsnivån har tagits fram”.
Famna hoppas att översynen kommer att leda till att man också ser över möjligheten att fylla på registret med fler uppgifter så som var organisationen håller till och med vilken typ av verksamhet den sysslar med.
– Det är en åsikt vi framfört redan sedan förslaget presenterades. Det skulle öka användbarheten av registret och på så sätt också incitamentet att registrera sig, säger Klara Rapp, tillförordnad generalsekreterare.
Några av våra medlemmar
