Förväntningarna på en statsbudget är alltid omfattande. Regeringen som har som ständig utmaning att växla in politiska förslag i väljarstöd ägnar veckor innan budgeten ska presenteras i sin helhet med att lyfta fram den ena pärlan efter den andra bland sina förslag. Allt som de hoppas ska ge väljarstöd vill de presentera separat för att göra största möjliga intryck på väljarna. Att ingen budget går ihop utan prioriteringar är en bister verklighet som innebär att satsningar nästan alltid åtföljs också av nedskärningar i någon annan ände. Sånt ställs inte fram i rampljuset.
Det finns nog ingen regering, oavsett färg som har någon annan agenda än att möta behoven hos befolkningen bättre imorgon än de eller någon tidigare regering lyckats med tidigare. Hur vi medborgare bedömer att de lyckas med uppgiften varierar som bekant.
Men trots stort medialt fokus, pärlbandet av förslag och de stora ekonomiska transaktioner det handlar om är rätt mycket i en statsbudget ganska avlägset den konkreta vardagen ute i olika verksamheter.
Villkoren och förutsättningarna att få en idéburen välfärdsverksamhet att blomstra och växa är beroende av så mycket mer än omfördelningar och satsningar i budgeten. Det kommer så mycket mer an på vilka tolkningar, prioriteringar och satsningar som görs ute i kommuner, regioner och på myndigheter. Hur väl de förstår hur våra verksamheter kan möta behov som annars inte skulle kunna bli mötta.
Även med en regering som gärna lyfter idéburen välfärd i många sammanhang så är statsbudgeten skral på förslag och förändringar vars konsekvenser direkt ses i våra verksamheter. Kommunernas och regionernas budgetar ha ofta mycket större direkt bäring. Idéburen välfärd nämns en enda gång på de 3033 sidorna – i uppräkning i tabellen över Kammarkollegiets avgiftsbelagda verksamhet.
Att verksamheterna knappt alls nämns innebär däremot inte att vi inte påverkas.
Omfördelningen av skattemedel till kommuner och regioner påverkar. Att avgiftsnivåerna för tillståndsansökan hos IVO uppges ska öka kommer att påverkar Hur mycket resurser som avsätts för införandet av ny socialtjänstlag påverkar. Medel till äldreomsorg, psykisk hälsa hos unga och till suicidprevention kan ha stor påverkan. Men allt förutsätter att de idéburna får vara med.
Nu vidtar arbetet ännu en gång med att tratta ner budgeten till konkret handling hos myndigheter och i kommuner och regioner. Under tiden strävar vi på. Lyfter behoven hos de människor vi möter i ögonhöjd i våra verksamheter och gör vårt bästa att förvalta varje krona till största möjliga nytta. Och låta politikerna förstå vilken enorm resurs de skulle kunna ta till sitt förfogande.
Emma Henriksson, generalsekreterare Famna