Anders malmstenSenaste nytt

Nu krävs bättre villkor för idéburen välfärd

Den idéburna sektorn står och stampar. Tillväxten har avtagit och är i praktiken noll. Det är den övergripande bilden när vi för elfte gången analyserar Famnas medlemmars ekonomiska utveckling. Det skriver Famnas generalsekreterare Ulrika Stuart Hamilton i årets Tillväxtrapport som just är klar.

Tillväxtrapporten 2019

I rapportens inledande text analyserar Ulrika Stuart Hamilton orsakerna till den obefintliga tillväxten och konstaterar att det krävs en förändrad politik för att utvecklingen ska vända på allvar:

Famnas mål är att våra medlemmar – de idéburna välfärdsproducenterna – ska växa och att den samlade idéburna sektorn ska stå för en tiondel av välfärden inom ett decennium. Vi har uttryckt detta i målet Tio2030, som ska uttolkas att de idéburna aktörerna ska stå för 10 procent av välfärden år 2030. Vi får tyvärr konstatera att år 2018 inte förde oss närmare det målet. 

Politiker från vänster till höger säger att de vill att den idéburna välfärden ska bli större, att den ska få ungefär samma ställning som i Norge och Danmark. Men vi måste konstatera att det görs alltför lite från politiskt håll för att hjälpa sektorn att växa. 

Hindren för tillväxt handlar om allt från försiktiga kommunjurister som inte vågar utnyttja de möjligheter som finns i offentliga upphandlingar, till lagstiftningen som i dagsläget ännu inte har en tydlig definition av vad en idéburen verksamhet är. 

Vi har också under året sett exempel på att utvecklingen går åt fel håll. 

I början av året presenterade assistansutredningen betänkandet Översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen, (SOU 2018:88), med starkt ifrågasatta förslag. Många av Famnas medlemmar är engagerade i frågor som handlar om funktionshinder och oroas av utredningens inriktning på att minska kostnaderna för assistans. 

Under året har det också införts tillståndsprövning för verksamheter som lyder under socialtjänstlagen, vilket Famna har välkomnat i den mån prövningen bidrar till att säkra kvaliteten. De avgifter som Inspektionen för vård och omsorg (IVO) tar ut för att söka eller ändra i tillstånd är dock orimligt höga och drabbar verksamheterna hårt. 

Den första juli 2019 infördes en ny moms som innebär att all vård och omsorg som utförs med inhyrda experter blir 25 procent dyrare. Skatteverkets nya tolkning av momsreglerna innebär att det i ett slag blir en mycket högre kostnad, inte bara med inhyrning från bemanningsföretag, utan också med läkare, sjuksköterskor, psykologer och andra som verkar som enskilda konsulter.  

Ideella föreningar och stiftelser som bedriver till exempel sjukvård eller social omsorg bedriver en momsfri verksamhet och kan därför sällan kompensera för den ökade kostnaden som momsplikten medför genom att göra momsavdrag i nästa led. Om Skatteverket inte ändrar på tillämpningen till dess att lagstiftaren har hunnit i fatt riskerar många mindre verksamheter inom vård och social omsorg att slås ut. Effekterna av Skatteverkets rättstolkning blir att den idéburna sektorn blir mindre, inte större. 

Regeringens politik grundar sig på januariöverenskommelsens 73 punkter. Även om flera av dessa punkter handlar om vård och social omsorg så saknas det helt i regeringsprogrammet förslag för att förbättra för den idéburna välfärden. Istället ser vi alltså att det i den praktiska politiken skapas nya hinder för den idéburna välfärden. 

För att bryta denna utveckling vill vi se en offensiv politik från såväl regeringen som regioner och kommuner. Det finns tre enkla reformer som skulle göra stor nytta för den idéburna sektorn: 

  1. Ett krav riktat till regering och riksdag. Gör som i Norge: Sätt ett nationellt mål för den idéburna sektorns storlek. I Sverige bör målet vara 10 procent år 2030. 
  2. Utforma ett tillväxtprogram för idéburen välfärd i varje region och kommun. Kartlägg hur regionens/kommunens avtal ser ut idag. Sätt upp regionala/lokala mål. För att nå dit bör utbildning av jurister och andra upphandlingsansvariga ingå. Det finns möjligheter redan idag att rikta sig till idéburna inom ramen för lagen om upphandling (LOU). Utnyttja detta! 
  3. Kartlägg hur regionernas/kommunernas valfrihetssystem (LOV) ser ut idag. Sätt ett mål för hur stor andel av utförarna som medborgarna kan välja som ska vara idéburna. Sätt målen inom varje vårdval och för den totala nivån. 

Men vi måste också vara självkritiska och konstatera att vi inom den idéburna sektorn inte gjort vårt jobb tillräckligt bra. Vid sidan av Famna finns det i dag ett 20-tal andra paraply-, arbetsgivar-och intresseorganisationer som alla har som mål att samla civilsamhällets aktörer. Under våren 2019 startade därför en diskussion om hur vi kan skapa en starkare organisation för civilsamhället. 

Det är tydligt att mycket återstår att göra för att den idéburna välfärden ska få en starkare ställning i Sverige. Vi är beredda att göra vår del – nu är det upp till politiker i kommuner, regioner och riksdagen att leva upp till högtidstalen om civilsamhället och den idéburna sektorn. 

Ulrika Stuart Hamilton Generalsekreterare för Famna

Senast uppdaterad 2019-11-25

Fler nyheter från Famna