Som intresseorganisation för den idéburna välfärden behöver vi på Famna veta vad som händer i svensk politik. Men inte bara det: även EU-nivån är viktig för att förbättra och utveckla förutsättningarna för idéburen sektor – eller som man ofta kallar det inom EU: den ”sociala ekonomin”. På vilket sätt kan initiativ och planer från till exempel EU-kommissionen förbättra för oss? Vilket utrymme finns i nuvarande EU-lagstiftning för att möjliggöra fler och större uppdrag får de idéburna välfärdsaktörerna vid exempelvis offentlig upphandling?
En del av svaren på de viktiga omvärldsfrågorna får vi vid vår stora nordiska konferens i mars i Falköping. Då kommer vi lyssna till såväl experter och företrädare för EU-kommission, som den svenska utredaren av idéburen välfärd, juristen Samuel Engblom. De nya insikter vi inhämtar kommer vi att försöka omvandla till ståndpunkter och förslag som vi kan driva gentemot svenska politiker och andra beslutsfattare i regioner och kommuner. Allt hänger ihop och framgångsrikt påverkansarbete bygger på kunskaper och framförhållning.
Att svara på remisser är en självklar del av vårt arbete. Det är regeringen som skickar ut förslag på remiss och det är regeringskansliet som bereder dem och arbetar fram propositioner. Det politiska läget idag i Sverige är dock sådant att Riksdagen fått en ökad tyngd. Nya majoriteter bildas, ibland i oväntade konstellationer som V+SD+M+KD som vill ha mer pengar till välfärden än regeringen.
Ibland finns inga tydliga partilinjer innan ett konkret förslag är lagt och när det gäller utredningen om idéburen välfärd (SOU 2019:56) bedriver vi också ett tidigt förankringsarbete i Riksdagen: upphandlingsfrågorna hamnar i Finansutskottet och Famna försöker nu, tillsammans med Studieförbunden som har lite andra kontaktytor, få till möten med alla partier i det utskottet för att – långt innan remissvaren är inlämnade – presentera våra synpunkter och lyssna på alla partiers frågor.
Att vi arbetar så är en effekt av förändrad omvärld; regeringen har inte majoritet i Riksdagen och förslagen i utredningen ligger inte inom ramen för Januariöverenskommelsen med C och L: Alltså talar vi med alla för att säkerställa att bra förslag för idéburen välfärd både förstås och accepteras av ansvariga politiker i Riksdagen.
En annan aktuell fråga är vad som händer med Arbetsförmedlingen. I januariavtalet från 2019 (punkt 18) kom regeringen överens med Centern och Liberalerna om att göra om dess verksamhet enligt LOV Och erbjuda de arbetssökande större valfrihet bland utförare. Vi såg en öppning för våra ASF-er, arbetsintegrerande sociala företag, att få spela en större roll och hade möten med dåvarande arbetsmarknadsministern Ylva Johansson, hennes statssekreterare Annica Dahl och riksdagsledamöter i Arbetsmarknadsutskottet om detta.
Under hösten möttes den nya arbetsmarknadsministern Eva Nordmark av hot om misstroendevotum i riksdagen och delar av förslagen drogs tillbaka för att arbetas om. Det står högt på Famnas att göra-lista att ta ett nytt varv med ansvariga politiker när nu en förändrad politik i denna del börjar ta form. Vad innebär de omarbetade förslagen för de idéburna aktörer som erbjuder människor som står långt från arbetsmarknaden? Vi återkommer med våra förslag i den delen!
Om den idéburna och frivilliga sektorn ska få igenom sina önskemål och krav krävs att vi i viktiga frågor uppträder enade och talar med en röst. Mångfalden av åsikter, verksamheter, inriktningar och filosofier är vår största styrka när det gäller att driva på samhällsutvecklingen. Den är också en fantastisk tillgång för de människor vars livschanser förbättras just genom olikheter och valfrihet bland sektorns alla aktörer. Men när det gäller att förändra förutsättningarna för till exempel idéburen välfärd är det effektivare med en viss samsyn och gemensamt agerande.
För att påverka hur förslagen som lades fram före jul i utredningen Idéburen välfärd – som bland annat föreslår en tydlig definition av vilka som är idéburna aktörer, som förtydligar LOV och IOP och som föreslår förändringar i LOU – ska kunna bli verklighet, fortsätter vi därför att träffas i den breda krets av organisationer som fanns representerad i utredningens referensgrupp.
Nu i januari har vi hunnit diskutera såväl sakfrågor som strategi. När nästan alla runt bordet nu läst utredningen förslag blev det en palett av tolkningar av fördelar och nackdelar för den egna organisationen. Självklart kommer detta att lysa igenom i remissvar och synpunkter. Vissa oroar sig för någon detalj där den egna verksamheten inte behandlas specifikt i utredningen, andra vill gå längre och några undrar varför endast idéburna organisationer i välfärden omfattas.
Famnas grundståndpunkt är: låt inte det bästa bli det godas fiende. Det faktum att vi nu har lagförslag om en definition är bara det ett viktigt steg framåt!
Föreningsdemokrati
Samarbetet inom sektorn är högaktuellt också i en annan dimension: hur går det med ”NyOrg” och Famnas samarbete med Forum? Med arbetsgivarorganisationer? Med andra i civilsamhället? Famnas styrelse har haft ingående och konstruktiva diskussioner om detta. Styrgruppen med IDEA, KFO, Forum och Famna har träffats kontinuerligt. Referensgruppen där en rad andra organisationer bjudits in har hunnit träffas två gånger. Arbetet fortsätter.
Vid årsmötet 28 maj (obs nytt datum!) kommer alla Famna-medlemmar få chansen att säga sitt om nästa steg.
Jag vill också slå ett slag för att utnyttja föreningsdemokratins andra redskap – att själva lägga fram förslag. Fram till den 28 februari kan Famnas medlemmar motionera inför föreningens årsmöte.
Famna är i sin tur med på en motion till Arbetsgivaralliansens (vår arbetsgivarorganisation) årsmöte i april. Motionen handlar om Arbetsgivaralliansens (hittills negativa) hållning till att delta i arbetet med ”NyOrg”. Vi hoppas kunna påverka Arbetsgivaralliansens årsmöte och dess styrelse till en mer konstruktiv hållning. För det är så det ska fungera i ett öppet och demokratiskt föreningsliv: medlemmarna för fram synpunkter, diskuterar och påverkar beslut.
Senast uppdaterad 2020-03-11
Fler nyheter från Famna