Att driva medlemmarnas frågor, att vara verksam i en intresseorganisation, innebär vissa dagar spännande möten med beslutsfattare, medial uppmärksamhet och beröm från omvärlden i sociala medier. Andra dagar tröskar vi på utan att någon människa, inom eller utom organisationen, gör vågen. Den del av vårt arbete som i regel inte får någon särskild uppmärksamhet, utom möjligen i vår egen verksamhetsberättelse där vi publicerar en lista, är alla de remissvar vi skriver.
Så nu ska jag ägna bloggen åt att beskriva lite av detta dagliga påverkansarbete.
Jag vill dela med mig av några av de aktuella frågor där vi formulerat förslag som vi hoppas ska vinna gehör och där vi försökt vara lyhörda för medlemmarnas önskemål. Bara den senaste veckan har vi svarat på huruvida ”frivillig skattskyldighet” för hyreslokaler borde införas, hur krav på en fast kontaktperson inom hemtjänsten bör utformas och sist men inte minst hur överprövningsreglerna när det gäller offentlig upphandling bör förändras. I alla dessa fall har vi samarbetat med Fremia, i några med Giva Sverige och Forum. I två av exemplen har vi anlitat extern expertis för att belysa ganska komplexa frågor, och i ett av dem genomförde vi en medlemsenkät för att kartlägga erfarenheter och input.
Om du orkat läsa så här långt – ja, jag antydde redan i inledningen att det är lite torrt — förstår du att det ofta ställs höga krav på medarbetarna som både ska kunna snabbläsa stora mängder text (det tjockaste utredningsbetänkandet vi har på bordet just nu är nästan 900 sidor), bilda sig en uppfattning om och i så fall hur förslagen påverkar medlemmarna och – såklart – formulera synpunkter på förslagen.
Remissvarsskrivarskola
För att utveckla vår kompetens att göra allt detta på ett sätt som leder till att mottagaren av svaren (ytterst regeringen, men först och främst opolitiska tjänstepersoner i regeringskansliet) bryr sig om våra åsikter och förslag, har vi i veckan hållit en snabbkurs om hur man svarar på remisser. Den som delade med sig av sina kunskaper och erfarenheter om detta var generalsekreteraren för Hela Människan, Mia Nilson, som tidigare arbetat tio år i regeringskansliet, på enheten för civilsamhällesfrågor. Deltagare vid online-utbildningen var alla på Famnas kansli förstås, men också Forums, Fremias och Giva Sveriges personal deltog.
Av Mia Nilson fick vi tips om vad man kan avstå från (allmänna synpunkter på att utredaren svarat på fel fråga, till exempel) och hur man ska göra för att synliggöras i remissammanställningen. Vi fick också en lektion i hur utredarens direktiv tas fram och hur man, till exempel genom att delta i sakråd med tjänstepersoner, kan försöka påverka problemformuleringen på ett tidigt stadium.
Vi lägger alltid ut våra inskickade svar på webbplatsen så om du vill veta vad vi tycker i olika aktuella frågor är det bara att söka under fliken ”bibliotek” på www.famna.org.
Voffo gör de på detta viset?
Är detta ett viktigt uppdrag? Ja, remissarbetet fyller flera funktioner. För det första innebär genomgången av inkomna utredningsbetänkanden en viktig omvärldsbevakning. Genom att ha koll på vilka utredningar som läggs fram får man veta vad som är på gång inom många olika politikområden. Ibland räcker det förstås med att skumma sammanfattningen för att fånga just den aspekten. Nästa viktiga funktion är den ständigt pågående dialogen med medlemmarna. Vi kalibrerar Famnas ståndpunkter beroende på input från verkligheten, från er som arbetar i den idéburna välfärden. På så sätt lär vi oss vad som är viktigt, problematiskt, angeläget eller ovidkommande.
Sist men inte minst bidrar förstår våra svar till det ständigt pågående offentliga samtalet, om än dess mer byråkratiska undervegetation. Utan remissvar, inga propositioner. Regeringen måste inhämta synpunkter innan man kan gå till riksdagen med lagförslag och vi är en del i detta genom att ständigt berätta var vi står, påpeka alternativa lösningar på problem eller – vilket också är viktigt—emellanåt ge bifall till de förslag som läggs fram.
Det kan vara tradigt då samma synpunkter måste upprepas många gånger. Men varje gång vi står med på remisslistan vet vi i alla fall att de vet om vår existens i regeringskansliet. Om vi får som vi vill? Jo, det händer faktiskt.
Mer om det när vi vet vad propositionen om idéburen välfärd som väntas till våren faktiskt innehåller!
Senast uppdaterad 2021-04-28
Fler nyheter från Famna