Det finns åtminstone tre skäl till att offentlig upphandling ska ta större sociala och miljömässiga hänsyn, säger Ariane Rodert.
1. Offentlig upphandling är omfattande. Enbart i Sverige handlar det årligen om flera hundra miljarder kronor. Sättet för att använda dessa stora resurser är viktigt och avgörande, för påverkan på miljö, ekonomi, sysselsättning, sociala sammanhang osv. Med så stora resurser i upphandlingar blir regelverket betydelsefullt för att strategiskt använda de gemensamma resurserna inom offentlig sektor till hög samhällsnytta. Och det regelverket är på väg att förändras, och möjligt att påverka hur det ska se ut i Sverige.
2. Den ekonomiska krisen har påverkat alla länder, och inom EU tragglar länderna vidare med hög arbetslöshet på de flesta håll, och stora sociala problem. Resurser och upphandling från det offentliga kan användas ännu mer medvetet för att vända krisen och stärka samhälle, ekonomi, höja sysselsättning, förbättra miljö osv.
3. De idéburna sektorernas företag har övervägande klarat den ekonomiska krisen bättre än andra. De idéburna företagen behåller högre sysselsättning, de visar uthållighet i krisen, vilket tydligt synts i Spanien, Italien osv. Generellt har de idéburna företagen visat på en uthållighet och långsiktighet som visat sig ståndaktig även i krisdrabbade regioner.
Mot en sådan bakgrund kan man se de parallella initiativ till förändringar som finns inom EU och i Sverige.
Ariane Rodert ser med glädje på de möjligheter som nu tydligare beaktas i att skapa ett förändrat regelverk. Ariane är sedan lång tid verksam i Bryssel och för att utveckla idéburen näringspolitik i Sverige.
Från EU kommer upphandlingsdirektiv, som medlemsländerna ska införa under 2016. Direktiven är mycket tydliga med upphandling ska skicka till sophögarna den gamla föreställningen att satsa på lägsta pris eller lägsta kostnad. I stället ska pris kombineras med kvalitet, och exempelvis kan en produkt eller tjänsts hela livscykel ingå i bedömningen.
Den sociala ekonomin, som inkluderar idéburet företagande, lyfts fram av EU som ett område att utveckla generellt men också specifikt inom upphandling.
Här hemma i Sverige sker samtidigt förändringar inom de viktiga reglerna kring upphandlingen. Den nya Upphandlingsmyndigheten har fått i uppdrag, i sitt regleringsbrev, att myndigheten ska ”underlätta för små och medelstora företag samt idéburna organisationer att delta i upphandling”.
Tre representanter från Famnas verksamheter sitter med i en arbetsgrupp som tillsammans med Upphandlingsmyndigheten ska ta fram underlag till hur myndigheten ska underlätta för idéburna i upphandlingsdjungeln. De tre representanterna är Ariane Rodert, Kerstin Eriksson från LP-stiftelsen, och Nilla Helgesson från Skyddsvärnet.
Tidigare myndigheter har inte haft ett lika tydligt uppdrag, så det är helt nytt.
Tidigare och nuvarande regering har talat om att idéburna verksamheter ska stöttas och stärkas i upphandlingssammanhang.
I en s.k. Färdplan över upphandlingar skrev den tidigare regeringen att inriktningen för framtiden ska vara att ”Upphandlande myndigheter och enheter har god inköpskompetens”. Men så är det långt ifrån ännu, myndigheter och enheter som upphandlar har svag kompetens om de nya reglerna kring upphandling, och möjligheten att bygga på social ekonomi, miljökrav och annat. Mycket återstår innan den kompetensen blir god.
(Publicerad 151022)
Senast uppdaterad 2019-08-27
Fler nyheter från Famna