När kommuner inför valfrihetssystem inom hemtjänst så behöver de ställa krav för att säkerställa kvaliteten. Samtidigt måste de ha i åtanke att för omfattande krav kan hindra mångfald bland privata utförare. Detta visar en studie som tagits fram av forskare på Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala Universitet på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting.
Sedan lagen om valfrihetssystem, LOV, infördes 2009 har allt fler kommuner valt att införa valfrihetssystem. Detta för att möjliggöra för brukare av hemtjänst att själva kunna välja utförare. Kommunen har fortfarande huvudansvaret för att invånarna får det stöd och den hjälp som de behöver och kommunen finansierar också verksamheten.
I studien har forskarna analyserat samtliga förfrågningsunderlag i de kommuner som infört valfrihetssystem inom hemtjänst. Några av resultaten av analyserna är:
En majoritet av förfrågningsunderlagen är långa och innehåller ett stort antal krav i syfte att säkra kvaliteten, vilket potentiellt kan avskräcka nya utförare att etablera sig.
Texterna i förfrågningsunderlagen är lätta både i struktur samt läsförståelse, vilket talar för att underlaget i sig inte utgör något hinder för nya utförare.
De krav som främst ställs är framförallt så kallade process och strukturkrav. Krav på resultat är svåra att ställa i denna typ av verksamhet.
Knappt hälften av kraven i förfrågningsunderlaget är uppföljningsbara. Det kan medföra svårigheter att avgöra om kraven är uppfyllda eller inte.
Det finns stora likheter i kravställandet mellan kommunerna. Det visar att kommunerna lär av varandra och succesivt utveckklar kravställandet.
Forskarnas slutsatser är att utformningen av kvalitetskrav i förfrågningsunderlagen borde utgöra basen för uppföljning av privata utförare då det är där tjänsten och åtagandet regleras juridiskt. Det kan bli problematiskt om kraven inte är tillräckligt tydliga och uppföljningsbara.
Senast uppdaterad 2014-06-05
Fler nyheter från Famna