Nu slutspurtar Tillväxtprojektet. Det viktigaste resultatet är deltagarnas mod och vilja att förändra sina verksamheter, anser projektledaren Klara Rapp, som avslutar arbetet den sista oktober.
Projektet drog igång i mars, samtidigt som coronapandemin svepte in över Sverige. Utbildningens förutsättningar förändrades omgående – från de planerade fysiska mötena till att bli helt digitalt.
Klara Rapp, projektledare för Famnas Tillväxtprojekt
– Det har varit ett fantastiskt roligt projekt, som har inneburit många värdefulla lärdomar. Till exempel att det går att genomföra en sådan här utbildning och bygga nätverk också digitalt, säger Klara Rapp.
Syftet – att öka idéburen välfärds marknadsandel
Det övergripande syftet med projektet har varit att öka marknadsandelen för idéburen välfärd, som är en del av Famnas strategi Tio2030. De nio verksamheter som deltagit är Diakonistiftelsen Samariterhemmet, Stiftelsen Gyllenkroken, Knivsta pastorat, Linköpings Stadsmission, Stiftelsen Norrbyvälle gård, Rädda Barnen Välfärd AB, Skyddsvärnet anno 1910, Skåne Stadsmission och Eskilstuna Stadsmission. Projektet har finansierats av Tillväxtverket.
– Jag tycker att Tillväxtprojektet är en bra idé, och väl genomfört. Klara har varit mycket bra i rollen som projektledare och på att hitta sätt för oss att kunna medverka utifrån våra specifika förutsättningar och frågeställningar. När coronakrisen kom samtidigt som projektet skulle starta hade det varit lätt att lägga ner det. Istället blev medverkan i projektet en övning i att prioritera det långsiktiga arbetet även i kristider, säger Emma Simonsson Vento, verksamhetschef vid Stiftelsen Gyllenkroken, som varit en av deltagarna.
Strategin görs inte på en kafferast
Tillväxtprojektet innehöll tre seminarietillfällen med fokus på idéburen välfärds särart och mervärde, förutsättningar för tillväxt samt effektmätning. Dessutom har varje organisation haft två individuella coachningsmöten. Deltagarna delades in i smågrupper vilket bidrog till fördjupade samtal. När uppgiften som deltagarna fått arbeta med under sommaren skulle redovisas fick alla ge varandra feedback, vilket har lagt grunden till nya samarbetsformer.
– Vi har bland annat diskuterat vikten av långsiktighet när man bygger verksamheter. Och om hur vi formulerar vår idéburna värdegrund och arbetar med den i organisationen. En genomtänkt värdegrund för att leda och styra verksamheten är en framgångsfaktor, säger Klara Rapp.
Den viktigaste lärdomen när man tar fram en tillväxtstrategi är att man behöver ha tid.
– Det är inget man gör på en kafferast. Det ska göras på riktigt, det vill säga att man behöver göra grundarbetet bland annat genom konkurrent- och marknadsanalyser, definiera sina mål och de resurser organisationen behöver för att ta sig dit. Det kräver också att man ser över sin verksamhet och vågar prioritera, säger Klara Rapp.
Vilket är det viktigaste resultatet av projektet?
– Att deltagarna har lärt sig mod och vilja att förändra, och flera av dem har kommit igång med förändringen. Mod att våga tänka nytt, och att kärleksfullt ifrågasätta sina verksamheter. Det kanske finns något vi gör i dag som vi inte kan göra om vi vill göra nytt. Och för att kunna växa krävs också en vilja från styrelse till ledning till medarbetare, säger Klara Rapp.
I samband med att projektet avslutas gör revisionsbyrån PwC Sverige en nollmätning. Sedan gör revisionsbyrån två uppföljningar – efter ett år och tre år – utifrån olika parametrar kopplade till ledarskap och ekonomisk tillväxt för att se hur tillväxtstrategierna utvecklas.
Vad lärde sig deltagarna? Läs deras svar via denna länk.
Senast uppdaterad 2020-11-19
Fler nyheter från Famna