I Tillväxtrapporten 2020 berättar tre av Famnas medlemmar om hur pandemin har påverkat deras verksamheter och hur man har agerat för att möta utmaningarna. –Vi ställde snabbt om och skapade speciella covidavdelningar, berättar Karin Thalén, sjukhusdirektör på Stockholms Sjukhem.
Karin Thalén, sjukhusdirektör på Stockholms Sjukhem. Foto: Karin Alfredsson
Hur agerade Stockholms Sjukhem under årets pandemi?
– Vi hanterade patienter med misstänkt covid-19 och från mars i år har vi vårdat över 500 covid-patienter. Det innebar att vi snabbt ställde om, skapade speciella covidavdelningar, undantog medarbetare i riskgrupper från att delta i covidvården och införde besöksförbud, säger Karin Thalén, sjukhusdirektör på Stockholms Sjukhem.
Hon berättar vidare att Stockholms Sjukhem bland annat snabbutbildade paramedicinare i omvårdnad, tillsatte en medicinsk grupp för ställningstaganden i medicinska frågor och en intern infektionskonsult, inrättade en funktion för inventering, beställning och fördelning av skyddsutrustning, dubblerade kritiska funktioner för uthållighet och fick ett multitraumaavtal för avancerad covid-rehabilitering för patienter som fått respiratorvård under lång tid.
– Vi sa också nej till timanställda över 70 år, införde nya städrutiner, tog in volontärer och skapade ett internt bemanningsforum, säger Karin Thalén.
Hur har era verksamheter påverkats?
– Krisen har utvecklat ledningsarbetet. Vi har ställt om och tvingats hitta nya och snabba lösningar i våra verksamheter, säger Karin Thalén.
Hon pekar på att pandemin också har inneburit ett tekniksprång för vården och omsorgen, men också för ledningen på Stockholms Sjukhem. Man har ökat andelen patienter som fått digital hemsjukvård i ASIH (Avancerad Sjukvård i Hemmet) och ökat andelen videomöten för ledning och styrning.
– Dessutom bidrog Stockholms Sjukhem med åtgärder i Region Stockholm för att bistå i pandemin, samtidigt som vi under våren pausade många av våra egna interna aktiviteter, säger Karin Thalén.
Var finns era merkostnader?
– Våra merkostnader kan främst kopplas till övertid, inhyrd personal och mertid.
Det finns också merkostnader för skyddsutrustning och läkemedel, men de är förhållandevis låga sett i relation till ökade personalkostnader, säger Stefan Bergdahl, biträdande sjukhusdirektör på Stockholms Sjukhem.
Har ni använt er av några av regeringens stödpaket?
Stockholms Sjukhem har ansökt om permitteringsersättning för verksamheter där patientunderlaget försvunnit, till exempel inom primärvårdsrehabilitering.
Verksamheten har också ansökt om merkostnadsersättning via Region Stockholm och Stockholms stad för ökade kostnader i samband med covid-19. Stockholms Sjukhem har inte sökt stöd för förlorade intäkter eftersom man inte tappat tillräckligt – gränsen går vid 30 procent – för att kunna söka det stödet.
Borde något av stödpaketen ha utformats bättre för att fungera för er som idéburen välfärdsorganisation?
– Det borde ha funnits ett stöd för förlorade intäkter inom hälso- och sjukvård eftersom många utövare inte har kunnat kompensera detta med andra intäkter. Region Stockholm har mycket tydligt förmedlat att de inte ersatt någon förlorad intäkt, säger Stefan Bergdahl.
Läs mer om Tillväxtrapporten här.
Senast uppdaterad 2021-01-27
Fler nyheter från Famna