Ingemar OlssonMedlemsnyheter

TV4s Kalla Fakta har grovt felaktiga påståenden om Erstas barnhospice

TV4s Kalla Fakta påstår i programmet som sänds på tisdagen (18/9 2018) att barnhospice Lilla Erstagården driver ”aktiv dödshjälp”.

Ersta diakoni skriver:
”Kalla Fakta har inte låtit oss se programmet innan det sänds, men utifrån de frågor de har ställt” vid intervjuer kan Ersta förstå programmets inriktning, att det handlar om att Lilla Erstagården skulle vara en ”dödsklinik för barn”.

Ersta diakonis ledning svarar i ett Facebook-inlägg att det är en grov anklagelse och en felaktig anklagelse.
Ersta skriver på Facebook att all barnvård grundas på medicinska bedömningar, och all vård utgår från att lindra och aldrig öka ett barns lidande. Denna medicinska bedömning fattas aldrig någonsin av enbart en person utan sker i samråd med läkare som vårdat barnen och i samråd med föräldrar.

Ersta skriver: ”Varje barn vårdas utifrån sina specifika behov i varje situation. … Vår verksamhet tål granskning. Vi gör det själva genom våra kvalitetsregister, anhörig- och medarbetarenkäter, samt avstämningar med landstinget.
När vi startade Lilla Erstagården 2010, så visste vi om att det är en av vårdens svåraste uppgifter. Barn, föräldrar och anhöriga lever under den mest påfrestande situation man som människa kan hamna i. Därför är vi också ödmjuka inför att inte alla anhöriga har varit nöjda under dessa åtta år. Vi är alltid öppna för samtal med dem. Det är, utöver den rent mänskliga aspekten, också ett sätt för oss att utveckla verksamheten.
Vi har en vårdpersonal som alltid försöker gå den extra milen för att, så långt det någonsin är möjligt, möta barnens och föräldrarnas medicinska och sociala behov. Vi har mängder av vittnesmål om detta.”

Länk till Ersta diakonis Facebook-inlägg finns här.

För dig som inte är inloggad på Facebook publiceras Erstas inlägg här:

”På tisdag kommer TV4s Kalla Fakta att upplåta sändningstid till anklagelser mot vårt barnhospice Lilla Erstagården för att vara en ”dödsklinik för barn”. Vi påstås bedriva ”aktiv dödshjälp”.
Det är en grov anklagelse, det är en felaktig anklagelse.

Kalla Fakta har inte låtit oss se programmet innan det sänds, men utifrån de frågor de har ställt kan vi se att de bland annat riktar in sig på det som på fackspråk kallas ”utsättning av näring och vätska”. I praktiken innebär det att man minskar på eller helt drar in näring när ett barn närmar sig livets slut.
Det görs bara i de fall då kroppen visar tydliga signaler på att näring och vätska kommer att öka barnets lidande, och att barnets kropp inte klarar av att ta upp näringen.
Det är en medicinsk bedömning som aldrig fattas av enbart en person. Det sker i samråd med läkare som känner barnet sedan tidigare, och självklart i samråd med barnets föräldrar. Vid oklarheter kan ett etiskt råd kallas in.

Att förse sitt barn med mat är en av det mest grundläggande uppgifterna för en förälder. Det är en instinkt som ligger djupt hos oss människor. Därför är det viktigt att förstå att vi inte pratar om barn som äter själva. Vi talar om barn som får näring via sondmatning.
När kroppen visar upp tecken på att den mår sämre av näringen, när sondmatningen ökar barnets lidande, då kan det bli aktuellt att helt eller delvis ta bort näringstillförseln. Medicinsk personal känner igen tecknen: Det kan handla om kräkningar, andningssvårigheter och svår slembildning.

Det vi förstår utifrån frågorna vi har fått, är att Kalla Faktas reportrar har experter som ifrågasätter att man sätter ut näringen, även om den bedöms skada barnet. Hur frågan har ställts till dem vet vi inte.

Kalla Fakta har heller inte velat berätta vilka dessa experter är, förutom i ett fall. Men borde inte alla varningssignaler blinka när någon, expert eller inte, kallar ett välskött barnhospice för en ”dödsklinik” utan att ha någon djupare kunskap om vår verksamhet?

Reportrarna nämner ett barn som blivit bättre efter att vår personal ska ha rekommenderat utsättning av näring, men där en annan läkare valt att inte göra det. Som alla förstår råder strikt sekretess och tystnadsplikt kring enskilda patienter. Generellt kan vi säga att det som i förstone kan låta konstigt har en förklaring. Ibland vänder barnets tillstånd. När man fattat beslut om att dra tillbaka näringen, så är det inte ett definitivt beslut. Det är fortfarande en process, där vår personal följer barnet mycket noga. Visar det tecken på att tillståndet stabiliseras, så prövar man med näring och vätska igen.

I intervjuerna har Kalla Fakta påstått att utsättning av näring är en ”metod” på Lilla Erstagården. Det är det inte. Varje barn vårdas utifrån sina specifika behov i varje situation.
Socialstyrelsen säger i sitt nationella kunskapsstöd för god palliativ vård att ”…kroppen i livets slutskede har en begränsad förmåga att metabolisera näring och att tillförsel av fett och proteiner kan leda till illamående eller andra obehag. Det finns också en risk för att tillförd vätska kan leda till övervätskning, ödem och andnöd”.

Den norska motsvarigheten till Socialstyrelsen skriver i sina rekommendationer för vård av barn i livets slutskede: ”Tillförsel av vätska och näring ska vara för barnets bästa. För att den ska vara det, så måste kroppen kunna tillgodogöra sig de tillförda näringsämnena. Ett barn ska aldrig hungra eller törsta, men ska heller inte belastas med mat och vätska mer och längre är vad som är bra för barnet.”

Vår verksamhet tål granskning. Vi gör det själva genom våra kvalitetsregister, anhörig- och medarbetarenkäter, samt avstämningar med landstinget.

När vi startade Lilla Erstagården 2010, så visste vi om att det är en av vårdens svåraste uppgifter. Barn, föräldrar och anhöriga lever under den mest påfrestande situation man som människa kan hamna i. Därför är vi också ödmjuka inför att inte alla anhöriga har varit nöjda under dessa åtta år. Vi är alltid öppna för samtal med dem. Det är, utöver den rent mänskliga aspekten, också ett sätt för oss att utveckla verksamheten.
Vi har en vårdpersonal som alltid försöker gå den extra milen för att, så långt det någonsin är möjligt, möta barnens och föräldrarnas medicinska och sociala behov. Vi har mängder av vittnesmål om detta.

Denna vårdens svåraste uppgift kräver en respektfull och kunskapsbaserad diskussion, inte sensationslysten journalistik som bortser från fakta.

Jan-Åke Zetterström, sjukhuschef Ersta sjukhus

Lott Bergstrand, chefläkare Ersta sjukhus

 

Senast uppdaterad 2018-09-18

Fler nyheter från Famna