Insats för ungas psykiska hälsa – byggd på välvilja
#viforandrarvalfarden
Med hjälp av filantroper och flitiga studenter kan Stiftelsen 1825 göra en stor insats för den psykiska hälsan bland unga vuxna. Med en mix av praktisk verksamhet och påverkansarbete försöker de vända trenden, att allt fler unga mår psykiskt dåligt.
Augusti 29, 2025
Unga vuxna. De som är vuxna på pappret, men där allt i livet ännu inte fallit på plats. Denna målgrupps psykiska hälsa behöver mer stöd än vad det offentliga idag erbjuder. Det menar Caroline Stiernstedt Sahlborn, generalsekreterare för 1825, som arbetar med just unga vuxna som mår dåligt.
– Det är en oerhört viktig tid när man formas som människa. Tyvärr ser vi att den här målgruppen hamnar i glappet mellan barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin. Dessutom ser vi att det finns ett begränsat utbud av stödformer för just unga vuxna.
Som en idéburen organisation handlar det givetvis inte bara om att bedriva verksamhet. Det handlar också om att vara röstbärare, att förbättra förutsättningarna för och med målgruppen.
– Vår verksamhet står på tre ben. Vi erbjuder stöd och behandling, vi bedriver påverkansarbete för gruppen unga vuxna och vi bidrar med kunskapsutveckling inom området.
Som exempel på det senare har 1825 nyligen tagit fram ett metodmaterial att använda i arbetet med gruppen unga killar, för att prata om kärlek och relationer. Tanken är att den kunskap som organisationen tar fram i sitt arbete, ska spridas och kunna användas av flera. För behovet av stöd till målgruppen är stort. Idag finns cirka en miljon unga vuxna och andelen av dem som mår psykiskt dåligt har ökat kraftigt.
Men hur ser finansieringen ut? Vem bekostar verksamheten? 1825 har hittat en unik lösning. Idag har de cirka 100 kvalificerade volontärer, som är de som erbjuder stöd och behandling till de drygt 200 unga personer som får hjälp av organisationen varje vecka.
Volontärerna är ofta studenter, men det finns också volontärer i medelåldern, som har egen mottagning eller jobbar inom den offentliga vården. För att bli volontärterapeut behöver man ha gått minst en så kallad steg 1-utbildning i psykoterapi och kunna ta emot två klienter i veckan under minst ett år – för att skapa kontinuitet för dem de träffar. I gengäld får de professionell handledning för att bli bättre terapeuter.
– Det är en win-win. Vi ser att vår verksamhet ger våra volontärer väldigt mycket tillbaka.
Men volontärer är inte hela lösningen. 1825 stöttas också ekonomiskt, av olika filantroper. En av dem är Albert Hobohm, grundaren av Huxley Foundation, som tyckte valet av organisation att stötta var enkelt.
– 1825 har en unik roll i gränslandet mellan faktiskt terapi, nationellt påverkansarbete och kunskapsskapande. Varken renodlade kommersiella, statliga eller filantropiska aktörer gör allt detta inom en och samma organisation.
Alberts engagemang bygger på personlig erfarenhet.
– Som 18–25-åring bar jag själv på psykisk ohälsa och fick se trauma, depression och beroende på nära håll. Jag var i stort behov av terapeutisk stöttning – och fick också det, till följd av min privilegierade position i samhället. Genom mitt engagemang i 1825 hoppas jag bidra till att fler unga vuxna utan får den hjälp jag fick.
1825 kan inte själva hjälpa alla som hör av sig. Men dem som de inte kan hjälpa försöker de alltid lotsa vidare. Många som hör av sig borde få hjälp via primärvården eller psykiatrin, men vet inte vart de ska vända sig eller vilket stöd de har rätt till.
– Vi tar alltid samtalet. Vi säger inte bara blankt nej. Det är viktigt. Även när vi hänvisar vidare är det många som säger att det är första gången de upplever att de blivit tagna på allvar. Det i sig kan göra att man faktiskt vågar söka hjälp inom den offentliga vården, säger Caroline.