Ny handbok ska öka mångfalden i sektorn

Famna
Hur representativa är ledningsgrupperna inom den idéburna sektorn? Inte särskilt har det visat sig. 7 av 10 organisationer har bara vita personer i sin ledningsgrupp. Nu lanserar Famna handboken Blicka inåt för att stärka mångfaldsarbetet framåt.

Det fanns en misstanke om att ledningsgrupper och styrelser inom civilsamhället och den idéburna sektorn inte var så representativa som man skulle kunna önska. Famna beslöt sig för att undersöka saken och genomförde en kartläggning av cirka 200 organisationer.

Tyvärr visade sig misstankarna var riktiga. Bara 7 procent styrelseledamöterna inom sektorn är icke-vita och 9 procent av personerna i ledningsgrupp. Så ser det inte ut på befolkningsnivå, där cirka 23 procent av den vuxna befolkningen är icke-vita.

– Jag tror inte att detta kommer som en chock för någon. Vi har nog alla anat att det finns jobb att göra här. Vår förhoppning är att sektorn ändå upplever det här som ett uppvaknande och att handboken kommer att inspirera, engagera och i förlängningen leda till förändring på riktigt, säger Aleksandra Wasso, sakkunnig hos Famna.

Boken innehåller en rad konkreta tips och checklistor att hålla i handen. Men där finns också intervjuer med en olika experter för den som vill inspireras till ett nytt sätt att tänka.

En av skribenterna bakom boken är Felicia Ottosson, utredare hos Famna. Hon poängterar att det här inte handlar om att göra en god gärning. Större diversitet leder till mer innovation och mer kreativitet – vilket i längden är mer lönsamt.

– Om olika röster och erfarenheter blir representerade blir civilsamhället också bättre rustat att tackla en fler problem och samhällsfrågor. Det gynnar alla.

Ladda ner handboken Blicka inåt som pdf här.

 


 

Fakta: Kartläggningen

Famna beslutade sig för att granska styrelser och ledningsgrupper bland Famnas och Ideell Arenas medlemmar. Syftet var att utvärdera om det förekommer en överrepresentation av vithet och/eller nordeuropeiskt klingande namn i ledande befattningar inom civilsamhället och den idéburna sektorn. Resultatet visade att så är fallet. Bland styrelseledamöterna var 93 procent vita och/eller hade nordeuropeiskt klingande namn. Motsvarande siffra för personer inom organisationernas ledningsgrupper var 91 procent.

 

Varför vithet?

Vithet har använts som variabel då vi lever i ett samhälle med en vithetsnorm, vilket vår kartläggning (liksom källor från bl.a. Allbrights rapport 2023, Changershubs rapport 2022, Diskrimineringsombudsmannens rapport 2023) vittnar om.

 

Hur har granskningen gått till?

Vi har granskat foton av individer i styrelse och ledningsgrupp för 188 organisationer inom idéburen sektor och civilsamhället för att identifiera vithet. Vi har vid avsaknad av fotografier tittat på namn för att se om de är nordeuropeiskt klingande.

 

Hur säkert är resultatet?

Kartläggningen är inte statistiskt felfri, då bedömningen av vithet bygger på en subjektiv uppfattning hos den som utfört granskningen. Kartläggningenen ger dock en indikation på om det föreligger ett problem med överrepresentation.

Fakta: Resultatet

  • 23 procent av Sveriges befolkning är icke-vit. Motsvarande siffra inom styrelser i civilsamhället och den idéburna sektorn är 7 procent.
  • 7 av 10 organisationer i kartläggningen har enbart vita personer (och/eller personer med nordeuropeiskt klingande namn) i sina ledningsgrupper
  • Endast 4 procent av organisationerna i kartläggning speglar den demografiska sammansättningen i samhället i styrelse och ledningsgrupp. 

Några av våra medlemmar