Stockholms Stadsmission visar att bostadsmarknaden kan bryta hemlöshet

Sektorn
Kymmendömodellen, Stockholms Stadsmission

Allt fler hamnar utanför bostadsmarknaden utan att ha de sociala problem som tidigare förknippats med hemlöshet. Men det behöver inte vara så. Det visar Stockholms Stadsmissions hyreshus i Farsta. Ett hus som fungerar så annorlunda att det fått en modell uppkallad efter sig.

Stadsmissionerna sysslar med mycket. Men att bygga hyreshus hör inte till vanligheten. Förklaring till att man ändå gjort just detta är att man inte tycker att samhället gjort tillräckligt för dem som lever i det som kallas strukturell hemlöshet. Satsningen blev möjlig tack vare pengar från en försäljning av en fastighet i Gamla stan.

– Varken de privata eller de allmänna bostadsbolagen tog tag i frågan. Och politiken, som har det grundläggande ansvaret, har agerat som att problematiken inte finns, säger Pernilla Parding, samhällspolitisk expert med ansvar för bostadsutveckling, på Stockholms Stadsmission.

Detta fick Stockholms Stadsmission att agera.

– För oss som är en del av civilsamhället och idéburen sektor ingår det i uppdraget att utmana de offentliga strukturerna och komplettera med lösningar när vi ser att det som görs inte räcker till. Det vi gjort är att bygga det här hyreshuset, och skapa en modell som riktar sig till de målgrupper som lever i strukturell hemlöshet, säger Pernilla.

Vad är då problemet? Vad innebär strukturell hemlöshet? Pernilla beskriver det som att allt fler hushåll hamnar i ett glapp mellan att ha för mycket resurser och för lite social problematik för att beviljas hjälp, men för knappa resurser och för låg kreditvärdighet för att själva kunna lösa sin situation. Ett exempel på detta är Nina*. Hennes bostadssituation förändrades i samband med en separation då hon plötsligt stod utan bostad. Men eftersom hon hade ett jobb kunde socialtjänsten inte hjälpa henne med en lägenhet. Tack vare Stockholms Stadsmission kunde hon så småningom få hjälp med ett andrahandskontrakt och efter en tid, också ett förstahandskontrakt, i huset i Farsta.

– De visade mig lägenheten på bild och jag tänkte – är det verkligen min lägenhet? Jag kunde inte tro det! Jag bröt faktiskt ihop, berättar hon.

För henne har bostaden varit helt avgörande för att få livet att fungera, för henne och hennes barn.

– När vi fick den här lägenheten blev det ett eget hem, en plats där jag kan finna ro och veta att det finns en trygg punkt i tillvaron där jag och mina barn kan landa och känna att vi verkligen kommer hem. Då var det som att vi släppte den orostiden bakom oss.

Precis så här borde det fungera, menar Pernilla.

– I många andra länder finns system för att hjälpa låginkomsttagare, som ensamstående med barn, äldre, så att de får en värdig bostadslösning. Vi har påtalat detta länge, men ingenting har hänt.

Med detta sagt förklarar Pernilla att hyreshuset i Farsta, som nu stått klart för inflytt sedan juni 2024, inte bara handlar om att lösa situationen för dem som får en lägenhet i huset. Utan tanken är att andra bostadsbolag ska kunna ta efter Stadsmissionens modell. Låta sig inspireras och förstå att det går att göra annorlunda, för att få ett annat resultat.

Konceptet som skapats kallas Kymmendömodellen. Det finns flera delar i modellen, men det som flest reagerar på är hyressättningen. Huset har differentierad hyressättning. Det innebär att två identiska lägenheter inte behöver ha samma hyra.

– Det gör att det blir en blandning av människor i huset, förklarar Pernilla.

Modellen har väckt intresse. Just nu forskar man på upplägget på Kungliga tekniska högskolan. En av frågorna man ställer sig är om modellen går att skala upp nationellt.

– Nu har vi visat att det går. Nu hoppas vi att fler tar efter, hela eller delar av konceptet. Jag tror vi skulle behöva ett Kymmendömodell-hus i varje nytt bostadsområde, säger Pernilla.

Fakta: Kymmendömodellen

Modellen syftar till att sänka trösklarna in på bostadsmarknaden för hushåll som har svårt att ordna en ordinarie bostad själva. Huset består av 41 lägenheter.

 

Kymmendömodellen består av fyra utmärkande drag:

  • Det är en kooperativ hyresrättsförening
  • Hyressättningen är differentierad
  • Lägenheterna förmedlas efter behov
  • Det används ”mjuk förvaltning”, det vill säga en närvarande förvaltning med mycket kommunikation

 

Läs mer om Kymmendömodellen på Stockholms Stadsmissions webbplats. 

Några av våra medlemmar