”Hur ofta har jag rätt att träffa min mamma, när hon sitter i fängelse?” Det är en vanlig fråga från barn som har en förälder frihetsberövad. Det berättar Annica Emmervall, oberoende barnombud på barnrättsorganisationen Bufff. Hennes jobb är att bättre tillvara barns perspektiv och stötta barnet i kontakt med olika myndigheter. Att se till att barn och unga får rätt information och rätt stöd, för att kunna behålla kontakten med sin närstående.
Arbetet med oberoende barnombud är en statlig försöksverksamhet. Medel för att ha ett ombud söker man hos Socialstyrelsen, det har också rapporterat de erfarenheter man möter.
I dag är det en tiotal organisationer som har ett oberoende barnombud.
Bufff kom i gång med sitt ombud för bara några månader sedan, men kan redan konstatera att det var något som verkligen behövdes.
– Jag märker det både på typen av frågor och på mängden frågor jag får, att det här var efterlängtat!
Barn och unga som fått stöd av Bufff lyfter ofta vikten av att förstå. Det bekräftar en 13-årig kille, som fått stöd av organisationen.
– Det har varit skönt att fatta vad det är som händer. Mamma har blivit lugnare och jag tycker Bufff borde finnas på fler ställen än i dag.
En 17-årig tjej är inne på samma spår.
– Alla i familjen har fått prata med någon. Nu förstår alla och pappa vet att vi mår bra.
De barn och unga som fått hjälp av Annica i sin roll som oberoende barnombud har oftast kommit via Bufffs verksamhet med familjestödjare. Där ser Annica att hon inte ersätter, utan kompletterar sina kollegor.
– I min roll fokuser jag främst på rättighetsfrågor. Ofta handlar det om att jag hjälper till att förklara vad ett faktiskt beslut innebär och vad det grundar sig på.
Många av frågorna Annica får handlar om hur och hur ofta man kan få träffa sin förälder eller sitta syskon.
– Det finns inga standardsvar här. Ofta är det en bedömningsfråga som kan grunda sig på säkerhetsskäl till exempel. Men då granskar jag beslutet med barnets perspektiv. Har barnets röst och möjlighet till delaktighet kommit fram? Att ta hänsyn till barnen i beslut som rör dem är en skyldighet enligt Barnkonventionen, som i dag är svensk lag.
För att göra det tydligt nämner hon ett konkret exempel. Det kan finnas en begränsning kring hur länge den som sitter i fängelse får prata i telefon eller ha videosamtal. Men för barn kan det vara en betydligt längre startsträcka att komma i gång med ett sådant samtal. Kanske är man också flera syskon, som delar på tiden. Det är perspektiv som måste beaktas, innan beslut tas.
Annica poängterar att hennes roll kan komma att se annorlunda ut med tiden. Det hela är ett försök som ska utvärderas.
– Att oberoende barnombud behövs råder ingen tvekan om. Men exakt hur vi ska arbeta måste få formas utifrån vilka behov vi möter. Det är ett arbetssätt vi inom den idéburna sektorn är vana vid.
OM OBEROENDE BARNOMBUD
Ett oberoende barnombud stödjer ett barns delaktighet i kontakter med myndigheter. Barnombudet arbetar på barnets uppdrag, inte på uppdrag av barnets vårdnadshavare eller den myndighet som fattar beslut om barnet. Barnombudet ska vara en brygga mellan barnet, vårdnadshavare och myndigheter.
Flera av Famnas medlemmar har oberoende barnombud, till exempel Bris, Rädda Barnen, Stockholms Stadsmission och Göteborgs Stadsmission.
Läs mer om oberoende barnombud
OM BUFFF
Bufff är en nationell, politiskt och religiöst obunden barnrättsorganisation som sedan 2001 ger röst och stöd till barn och unga med frihetsberövade familjemedlemmar.
Genom 14 lokalföreningar runt om i Sverige erbjuder Bufff bland annat individuella stödsamtal, stödgrupper, aktiviteter och trygga mötesplatser där barn kan träffa andra i liknande situation. Bufff bedriver även uppsökande arbete inom Kriminalvården för att nå barnen genom deras frihetsberövade familjemedlemmar.
Med barnkonventionen som grund arbetar Bufff också för att synliggöra barnens situation och stärka deras rättigheter i samhället.
Några av våra medlemmar
