I Rättviks kommun har socialtjänsten tillsammans med en rad aktörer, däribland Rädda Barnen Välfärd, inlett en fyraårig satsning för att utveckla kommunens stöd till barn och familjer och på sikt minska antalet placeringsdygn på gruppnivå. Genom ett socialt utfallskontrakt investerar Utfallsfonden 18,5 miljoner kronor i arbetet, med målet att tidigare kunna sätta in rätt stöd och följa vilka resultat insatserna faktiskt ger.
För Rädda Barnen Välfärd handlar modellen inte bara om externa finansieringen. Minst lika viktigt är förflyttningen från att följa vilka insatser som genomförs till att systematiskt undersöka vilken förändring de skapar.
– Vi behöver bli bättre på att utgå från behov, sätta in rätt insats och sedan följa vad den faktiskt leder till. I hälso- och sjukvården är det självklart att olika behov kräver olika behandlingar – ibland behövs insulin och ibland ett gips. Insatsen utgår från det faktiska behovet, och vissa behov kräver stöd under en längre tid. På samma sätt behöver socialtjänstens insatser vara kunskapsbaserade, anpassade efter barnets behov och följas upp utifrån hur det faktiskt blev för barnet, säger Gerd Söderman, affärsutvecklare på Rädda Barnen Välfärd.
Idéburen kunskap som en del av arbetet
I Rättvik bidrar Rädda Barnen bland annat med psykologkompetens, traumakunskap och ett barnrättsperspektiv bland annat genom analys- och bedömningsstöd, tidig kartläggning, konsultation samt stöd i valet och uppföljningen av insatser.
– Som idéburen aktör är vårt fokus vårt ändamål dvs. att stärka barns rättigheter utifrån barnkonventionen. Vi har inget egenintresse av att en viss lösning måste utföras av just oss. Som extern part kan vi dock komma in med ett utifrånperspektiv och se behov, möjligheter och utmaningar över organisatoriska gränser. Det gör att idéburna aktörer kan passa väldigt bra i den här typen av utvecklingsarbete, säger Johannes Nilsson, vd för Rädda Barnen Välfärd.
Kan nytt kapital finansiera tidigare insatser?
Utfallsbaserade arbetssätt väcker också en större fråga om hur förebyggande välfärd kan finansieras. Tidiga insatser kostar pengar här och nu, medan vinsterna (för både individen och samhället) ofta kommer senare. Dessutom arbetar kommuner med ettåriga budgetar och behöver hantera akuta behov inom dagens ekonomiska ramar. Det kan göra det svårt att prioritera insatser som ger resultat först flera år framåt.
Här ser Rädda Barnen möjligheter med sociala investeringar. Extern finansiering kan skapa utrymme att investera tidigare och följa resultaten över en längre tid, även när sådana satsningar är svåra att rymma inom ordinarie budget.
Johannes Nilsson lyfter pensionskapital som ett exempel. Pensionsfonder investerar redan långsiktigt i exempelvis fysisk infrastruktur. Om en liten del av kapitalet också skulle kunna investeras i sociala utfallskontrakt skulle nya resurser kunna tillföras förebyggande sociala insatser – med möjlighet till avkastning om de överenskomna resultaten uppnås.
Från enskild satsning till ordinarie välfärd
Den långsiktiga potentialen ligger i att erfarenheterna inte stannar i enskilda projekt. Om ett mer förebyggande och utfallsbaserat arbetssätt visar sig ge bättre resultat kan kunskapen användas i den ordinarie verksamheten och påverka hur välfärden arbetar och prioriterar.
Då blir frågan större än enskilda utfallskontrakt och nya finansieringsmodeller. Det handlar också om att arbeta mer långsiktigt och kunskapsbaserat och låta resultaten för målgruppen få större betydelse för vilka insatser som prioriteras.
– Drömmen är att vi i framtiden pratar mer om vilka utfall vi vill skapa för målgruppen och styr verksamheten utifrån det. Då kan vi också bli bättre på att prioritera tidiga insatser som är bra för individen och samtidigt är en klok samhällsekonomisk investering, säger Johannes Nilsson.
