Från samverkan till strukturell utveckling
Flera myndigheter får i uppdrag att utveckla samverkan med idéburna aktörer och att analysera sektorns bidrag inom sina respektive politikområden. Exempelvis ska Arbetsförmedlingen redovisa hur myndigheten samverkar med den idéburna sektorn, medan Institutet för arbetsmarknads och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) ska analysera den idéburna sektorns roll på arbetsmarknaden och dess bidrag till sysselsättning. Det är betydelsefullt att statliga myndigheter får i uppdrag att synliggöra sektorns bidrag, det stärker både kunskapsläget och legitimiteten – och skapar bättre förutsättningar för framtida reformer.
Bättre villkor inom vård, omsorg och socialt arbete
Inom vård- och omsorgsområdet är utvecklingen särskilt tydlig. Myndigheten för vård- och omsorg (IVO) har fått i uppdrag att analysera vilka hinder som försvårar etablering av idéburna aktörer inom vård och omsorg, och lämna förslag på hur regelverk kan förbättras – i dialog med sektorn, ett uppdrag som har reell potential att förbättra förutsättningarna.
Samtidigt får IVO flera uppdrag som rör utvecklad samverkan, bättre vägledning, effektivare tillståndsprocesser och stärkt arbete mot oseriösa aktörer. Tillsammans kan detta leda till mer förutsägbara, rättssäkra och rimliga villkor för seriösa idéburna verksamheter.
Upphandling, konkurrens och rättvisa spelregler
En annan mycket viktig signal är att staten nu tydligt adresserar de strukturella hinder som länge begränsat idéburna aktörers möjlighet att utföra offentligt finansierad verksamhet. Förutom det redan nämnda uppdraget till myndigheten för vård- och omsorgsanalys ska Konkurrensverket kartlägga hur LOU och LOV tillämpas och vilka konkurrenshinder som särskilt drabbar civilsamhällets och den idéburna sektorns aktörer – inte minst mindre och nyare organisationer.
Parallellt får Upphandlingsmyndigheten i uppdrag att stärka samverkan med civilsamhället och förbättra förutsättningarna för idéburna organisationer att bidra till offentligt finansierade tjänster, bland annat genom fortsatt stöd kring upphandling av skyddat boende. Detta är avgörande steg mot mer jämlika spelregler och ökad mångfald bland utförare.
Civilsamhället som utvecklingskraft i hela landet
Även länsstyrelsernas uppdrag visar på en förståelse för civilsamhällets roll som lokal och regional utvecklingskraft. Länsstyrelserna ska bland annat:
- stödja civilsamhällets utvecklingsarbete inom våldsförebyggande insatser
- främja samverkan kring integration av utrikes födda
- utveckla arbetet mot felaktiga utbetalningar – på ett sätt som integreras i ordinarie verksamhet
Detta har sammantaget potential att stärka civilsamhällets roll i långsiktiga, kunskapsbaserade och samordnade insatser.
Ett erkännande – och en möjlighet att växa
Slutligen får Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) ett fortsatt tydligt ansvar för att stärka politiken för det civila samhället, öka kunskapen om sektorns mervärde hos offentliga aktörer och stödja organisationers administrativa kapacitet.
När vi lägger ihop alla dessa uppdrag framträder en samlad bild – staten investerar nu i kunskap, strukturer och samverkan som rör den idéburna sektorn på ett sätt vi sällan sett tidigare, i synnerhet inte med sådant brett genomslag i regleringsbreven.
Sektorns drivkraft, samhälleliga och mänskliga mål, dvs det allmännyttiga syftet är viktigt för beslutsfattare som länge haft utmaningen att styra de privata aktörernas verksamhet mot de målsättningar som gäller för den offentliga verksamheten.
För idéburna och ideella organisationer innebär detta inte bara erkännande – utan också reella möjligheter till tillväxt, ökat inflytande och en starkare roll i välfärdens och samhällsutvecklingens framtid.
TIPS! För att hitta den exakta skrivningen i regleringsbreven som är länkade här kan du söka på ordet idéburen, tryck ctrl F för PC och command F för Mac.
Läs också: Rättsläget klarnar och spelplanen förändras – bättre förutsättningar för idéburna aktörer i välfärden, Famna
