Hur kan kommuner, regioner och statliga myndigheter skapa bättre förutsättningar för idéburna aktörer i välfärden? Det var frågan i fokus när Famna nyligen bjöd in till webbinarium om den nya vägledningen Välfärdstjänster och idéburen sektor – en vägledning till reserverade upphandlingar och valfrihetssystem för offentliga beslutsfattare.
Under webbinariet gick Amir Daneshpip, advokat, ledamot i Famnas styrelse och huvudförfattare till vägledningen, igenom de möjligheter som finns i lagen om offentlig upphandling (LOU) och lagen om valfrihetssystem (LOV) för att stärka den idéburna sektorns roll i välfärden.
– Målet är att ge offentliga beslutsfattare konkreta verktyg för att öka mångfalden bland utförarna och skapa bättre förutsättningar för idéburna organisationer att bidra med sin kompetens och innovationskraft, konstaterade Amir Daneshpip.
Endast tre procent av välfärden är idéburen
Sverige skiljer sig från flera andra nordiska länder genom att den idéburna sektorns andel av den offentligt finansierade välfärden fortfarande är mycket liten. I dag utförs omkring tre procent av välfärden av idéburna aktörer, medan cirka 20 procent utförs av privata kommersiella aktörer och omkring 77 procent bedrivs i offentlig regi. I Norge är motsvarande siffra för idéburen välfärd 9 procent och i Danmark 14 procent.
Det var också utgångspunkten för de lagändringar som trädde i kraft i januari 2023. De nya möjligheterna hade till syfte att öka andelen idéburen välfärd med stöd av reservera upphandlingar och valfrihetssystem för idéburna organisationer.
Fyra verktyg för ökad mångfald
Under webbinariet presenterades de olika verktyg som finns i LOU. Det handlar dels om reserverade upphandlingar för arbetsintegrerande verksamheter enligt 4 kap. 18 § LOU, dels om den särskilda bestämmelsen i 19 kap. 25 § LOU som främst riktar sig till kooperativa och personalstyrda verksamheter. Den stora nyheten från 2023 är bestämmelsen i 19 kap. 25 a § LOU, som gör det möjligt att reservera vissa välfärdstjänster för idéburna organisationer. Till skillnad från bestämmelsen i 19 kap. 25 § finns här ingen begränsning till treåriga kontrakt.
Många frågor från deltagarna
Intresset var stort och det kom in en hel del frågor om hur reglerna fungerar i praktiken. En fråga som återkom gällde treårsgränsen i 19 kap. 25 § LOU, om den innebär att organisationer permanent stängs ute efter ett första kontrakt. Svaret är nej. Begränsningen gäller endast just den bestämmelsen och hindrar inte att samma aktör senare deltar i en vanlig upphandling av samma tjänst. Den begränsningen gäller inte alls för reserverade upphandlingar enligt 19 kap. 25 a § LOU.
Ett annat tema i frågeställningarna handlar om tolkningen av demokratisk struktur, exempelvis om en ideell förening där anställda inte får vara medlemmar fortfarande kan delta i en reserverad upphandling enligt 19 kap. 25 § LOU. Här kan Amir ge ett tydligt svar, ja det är inget hinder.
Det kom även frågor om det allmännyttiga syftet. Här betonades att det inte räcker att en organisation har vilket allmännyttigt ändamål som helst – syftet måste bidra till att uppnå ändamålet med den aktuella tjänsten som upphandlas.
Direktupphandlingar och LOV-system väckte intresse
Även reglerna om direktupphandlingar och reserverade valfrihetssystem väckte många frågor. När det gäller direktupphandlingar är det inte värdet per kontrakt eller per organisation som avgör om tröskelvärdet överskrids. Bedömningen görs i stället utifrån den upphandlande myndighetens samlade inköp av tjänster av samma slag under räkenskapsåret.
Deltagarna efterfrågade också förtydliganden kring hur avtal tecknas i ett reserverat valfrihetssystem enligt LOV. Till skillnad från en traditionell upphandling tecknas avtal i ett valfrihetssystem med samtliga leverantörer som uppfyller kraven i auktorisationssystemet. Är det ett valfrihetssystem reserverat för idéburna aktörer så är det bara sådana organisationer som avtal kan tecknas med.
Ett växande intresse
Efter snart tre år med de nya reglerna börjar erfarenheter och praxis växa fram. Intresset för webbinariet visar att många kommuner, regioner och idéburna organisationer nu söker konkreta vägar för att omsätta lagstiftningens möjligheter i praktiken.
Famnas förhoppning är att vägledningen ska bidra till ökad kunskap och fler upphandlingar som tar tillvara den idéburna sektorns särskilda styrkor – till nytta för både brukare och samhälle.
Webbinariet kan du titta på här.
Här finns den nya vägledningen.
