Utökat uppdrag ska stärka civilsamhällets möjligheter att delta i utfallssatsningar

Famna
Regeringen vill stärka civilsamhällets möjligheter att delta i sociala utfallskontrakt. I ett utökat regeringsuppdrag ska Folkhälsomyndigheten nu ta fram förslag på hur civilsamhällets förutsättningar för kapitalförsörjning och finansiering kan förbättras. För idéburna aktörer kan arbetet få stor betydelse för möjligheten att utveckla förebyggande insatser tillsammans med kommuner och regioner.

Sedan 2024 har Folkhälsomyndigheten och Vinnova haft i uppdrag att utveckla ett långsiktigt nationellt stöd för utfallsfokuserade arbetssätt och investeringsmodeller. Syftet är bland annat att möjliggöra den omställning som krävs för att offentliga myndigheter ska kunna arbeta utfallsbaserat, långsiktigt och förebyggande.

I juli utökade regeringen uppdraget med tydligare fokus på civilsamhällets möjligheter att delta när nya lösningar utvecklas. Socialminister Jakob Forssmed betonade att samverkan mellan sektorer är avgörande och att fler aktörer behöver ges kraft för att kunna bidra med förebyggande insatser som gör verklig skillnad för människor och samhälle.

Folkhälsomyndigheten är den myndighet som ska lämna förslag på hur civilsamhällets förutsättningar för kapitalförsörjning och finansiering för arbetet med sociala utfallskontrakt kan stärkas.

– Det utökade uppdraget visar att samverkan med sektorn behöver skalas upp. Idéburna aktörer har ofta både kunskap om målgruppernas behov och idéer om nya insatser. Verktyg som reserverade upphandlingar och IOP skulle kunna användas i högre utsträckning för att främja samverkan, därför är det positivt att regeringen nu särskilt lyfter civilsamhällets finansieringsförutsättningar, säger Aleksandra Wasso, chef för kommunikation, opinion och påverkan på Famna.

Folkhälsomyndigheten ska lämna förslag kopplat till det utökade uppdraget när grunduppdraget slutredovisas, den 31 mars 2027.

Vad är ett socialt utfallskontrakt?
Ett socialt utfallskontrakt är en finansieringsmodell där en extern finansiär bidrar med kapital till en insats och tar den ekonomiska risken. Återbetalningen kopplas sedan till vilka resultat insatsen uppnår.

Det kan till exempel handla om en förebyggande insats för att förbättra skolresultat, minska sjukskrivningar eller motverka återfall i kriminalitet. Om de överenskomna resultaten uppnås får finansiären tillbaka sitt kapital och en avkastning. Om resultaten uteblir får finansiären tillbaka mindre eller inget alls.

– Förebyggande insatser kan vara kostnadsbesparande men oftast uppstår besparingen flera år senare, allt som ofta hos en helt annan verksamhet eller myndighet vilket minskar incitamenten. Det är precis den utmaningen som den här modellen ska komma åt, säger Aleksandra Wasso.

För idéburna aktörer finns samtidigt särskilda frågor att ta hänsyn till. En organisation kan ha en väl fungerande verksamhet men sakna ekonomiskt utrymme för att ligga ute med kostnader eller bära ekonomisk risk under längre tid. Hur risken fördelas mellan offentlig sektor, finansiärer och utförare blir därför en viktig fråga i det fortsatta arbetet.

Det gäller också vilka utfall som ska ligga till grund för finansieringen och hur långsiktiga sociala värden kan fångas. Folkhälsomyndigheten betonar att utfallsfokuserat arbete ska följa den faktiska förändringen för målgruppen snarare än enbart exempelvis antalet genomförda aktiviteter eller antal deltagare.

Famna följer arbetet
Folkhälsomyndigheten ska slutredovisa uppdraget senast den 31 mars 2027. I slutredovisningen ska myndigheten också lämna förslag på hur det nationella stödet kan utvecklas vidare och vilken roll olika myndigheter kan ha i det fortsatta arbetet.

– För Famna är det viktigt att följa arbetet och bidra med idéburna aktörers erfarenheter och perspektiv. Om nya modeller för kapitalförsörjning och sociala investeringar ska stärka den idéburna välfärden behöver de utformas utifrån sektorns faktiska förutsättningar, säger Aleksandra Wasso som sitter med i expertrådet kopplat till Folkhälsomyndighetens uppdrag.

Frågan om hur välfärden kan organiseras och finansieras utifrån de resultat vi vill uppnå kommer också att diskuteras på Famnas medlemskonferens i Falköping den 18–19 november.

I passet ”Från att räkna aktiviteter till att skapa effekt” medverkar Louise Ehrenberg och Björn Wallander från Folkhälsomyndigheten. Tillsammans diskuterar vi utfallsbaserade arbetssätt, investeringsmodeller och vilken roll idéburna aktörer kan spela i utvecklingen.

Vill du diskutera frågorna vidare tillsammans med Folkhälsomyndigheten och andra idéburna aktörer? Anmäl dig till Famnas medlemskonferens i Falköping den 18–19 november.

📅 Länk till anmälan hittar du här

Några av våra medlemmar